Aftonbladet – 12 augusti 1853, sida 3

hörde armåens fjerde fördelning under dentappre grefve Cronstedts befäl. I sådan egenskap deltog han uti de mänga blodiga strider, denna fördelning hade att utkämpa, och befordrades efter slaget vid Lappo till löjmant. Uti detta slag var han en ibland de tappre Savolaks jägare, som uti timmar oatbrutet höllo sig främst uti elden och ä hvilkes vägnar den ännu lefvande allmänt aktade veieranen, davarande löjtvanten, numera majoren friherre Fabian Wrede lemnade Adlercreutz, som ville läta aflösa dem, det välkända spartanska svaret: Om vi vika, må man aflösa oss... Också utmärktes Swartz jemte Wrede och nägra andre tappre särskildt ui rapporterna öfver slaget. Sedan han derefter deltagit i striden vid Alawo, blef Swartz ytterst svärt — Montgomery säger dödligt — särad uti aftären vid Ruona bro den 1 Sept. 1808, och affördes till Wasa, der han mäste qvarlemras, när de öfriga sjuke undan den päträngande fienden öfverfördes till Umeä, Hans kamrater ansägo hans död sä oundviklig, att hans namn infördes uti rapporterna öfver de döde, hvilket föranledde den frejdade fältläkaren arkiatern Bjerken att skämtande erbjuda Swartz ettiztyg derötver, att han vore död, när S. efter freden -begifvit sig till Stockholm och utaf Bjerken begärde en attest öfver sina blessyrer. Aterkommen ifrån Stockholm med kaptens afsked och underlöjtnants pension vann Swartz någon tid derefter anställnicg vid Haapaniemi krigsskola, der han blef major och tjenstgjorde intill dess elden 1818 ödelade denna anstalt, dä S. erhöll af sked. Svärdsordens medalj uti guld var hans ends dekoration. Sina sista dagar framlefde han uti Jorois i skötet af sin talrika familj. Abo tidningar klagar öfver högre pris på matvaror än någonsin, ty allmogen skyr att komma till staden af fruktan för koleran; i fiskarhamnen, som under andra förhällanden plägar vara öfverfylld med bitar, ser mean nu endast nägra få sådana. Sådant gör at de familjer, som finnas qvar i staden, mäste taga smör och sina andra förnödesheter hos hökare, hvilket naturligtvis mäste falla sig vida dyrare, än då de fås ur första hand. Några personer hatva i Pargas aflidit i kolera. I UTRIKES Genom de i går e. m. emottagna ångbåteposterna och de södra posierna 1 dag haiva vi underrättelser från London af den 6, från Parig, Brissel och Berlin af den 7, från Hamburg af den 8 och från Köpenhamn af den I dennes. Vi meddelade redan uti ett posiskriptum i gärdagens blad den nyaste ielegrafdepescher rån Paris af den 7, enligt hvilken Moniteuren skulle yttrat att kejsaren, efter underrät:elser från Petersburg af den 3 dennes, antaait den frön Wien honom tillställda noten. Det fredsförsakrande gom synes ligga i denna aotis och som äfven mutöfvat behörig verkar på Pariserbörsen, minskas betydligt, då man ger akt på de obestämda ordeslagen och at ingenting finnes angifvet derom, hvilket förslag det är sora nu skulle vara antaget. Måbända är det nu, liksom vid det af .Caradoc bragta budskapet, fråga om något äldre förslag, som, efter den ställnipg frågan sedermera intagit, vore otillämpligt, ty svar på Epglanda och Frankrikes ultimatuni kunde rst väntas den 10 Augusti och knappart ens då. Den österrikiska tidsingen Lioyd, som ljest hela tiden gjort sitt bästa att utbaanna. det freden vore så godt sora afgjord, yttra au den 5 dennes, att man om fjorton dagar kan hafva ett bestöradt svar från Petersburg. bvi;ket, efter det sätt hvarpå de vestliga makterna nu fattat saken, mäste afgöra om fred eller krig. Från Wien skrifves den 6 Aug. till Bör3enballen: Ölverste Ruff har blifvit utsedd att till Konstantinopel öfverföra det i Wien uppgjorda bemedlingsförslaget. Divanens svar kan i bästa fall föret inträffa i midten af mäaaden. Till Petereburg har en kurir dermed sått öfver Stettin. Efter hvad med säkernet uppgiives består förslaget i en not, som Regschid Pascha skall underteckna och som i Jet väsentliga är lika med innehåliet af det ryska ultimatissimum, så att ran förr kan befara en vägren från Turkiet ön från Ryssland. ågra obotydliga modif i utt fo io 1 uikasiet resjagna af England, ha enhälligt blifvit anagna af konferensen. Till Konstautinopel medförde öfverste Ruft äfven en privatskrifvelse från österrikiska kejsaren till sultanen A:t Wienerförslaget akulle vara så ytterst eftergifvauds för Rysslands fordringar syne: vinna bekräftelse at en notis i Triester Zeiung, enligt hvilikea ordet sprotekterat endast skulle utbytas mot spatronsat, samt ryska kejaren gifva ett löfte aw icke jnblanda sig I Purkiets civila angeligenheter, Skulle förslaget verkligen vara så affattadt, orde de österrikiska bladen ha skäl för sin arhåga att det måhända ej skall antagas af! Purkiet. Får man döma efter de turkiska ladens ton, så synes man ej i Konstantinoel vara böjd för att så fullkomligt falla till öga och köpa freden till hvad pris som welst. Den halfofficiela Journal de Contantinople, synes mera bemöda sig att upplda än afsvalna den nationella entusiasmen. Jen kritiserar skarpt Nesselrodes sista not ch säger att Ryssland icke eger det minsta ken af rätt att fordra någon slags satisfaktion ch att det trampar fördragen och folkrätten unler fötterna. Den omtalar äfven i bitter tonl tysslands nyaste angrepp mot sultanens suveänitetsrättigheter då han befallt hospodarerna tt afbryta all förbindelse och tillsvidare vägra ribut åt sin rättmätiga öfverherre. Imparial de Smyrne, berättar, alt men i divanen j ; kabiPorter att man hyser , och att om deita Erner ändra till sina sOR misslyckar, Porten jla en uppraani en — heter dot till slut — är : 7, de vr beredd till alla off.1; den uörvarande stälvogen z och den wil ul hvaj rig befria s N Ol