Pisistratus. — Du är säkert ofta bra hungrig, min gtackars gosse. Försörjer du dig med mössen? Savoyarden lade sitt hufvud åt ena sidan, skakade det och smekte sina möss. Pisistratus. — Du håller mycket af mössen; de äro dina enda vänner, fruktar jag., Savoyarden som nu tydligen förstår Pisistratur, stryker sakta sitt ansigte emot mössen, sätter dera derefter varsamt ned på grafven och vefvar ett slag på liran. Mösesen Jeka bekymmerslöst på grafven. Pisistratus pekar först på djuren, sedan på instrumentet. — Hvilketdera håller du mest af, mössen eller liran? . Savoyarden visade tänderna — funderar en stund — utsträcker sig derefter på gräset — leker med mössen — och svarar lifigt. Pisistratus förstår raed tillbjelp af latin att Savoyarden säger det mössen äro lefvande och liran icke. — xJa, en lefvande vän är bättre än en död. Savoyarden skakar häftigt sitt hufvud. — cke — icke! Eccellenza, icke död ! och han spelar upp ett lifligt stycke på det förolämpade instrumentet. Savoyardens ansigte skiner — han ser lycklig ut; mössen hoppade app från grafven i hane sköte. Pisistratus rörd frågar på latin, Har du nägon far?s Savoyardens ansigte mörknar. — Nej Eccelienza la Efter en kort tyatnad söger han derefter hastigt, Si — Sil, och spelar upp en bögtidlig melodi på sin lira — häller derpå app — låter den ena handen hvila på instrumentet och upplyfter den andra mot himlen. Pisistratus förstår. — Fadren är. liksom liran, på samma gång död och lefvande. Den jordiska formen är död, men musiken lefver. Pisistratus släpper ännu ett litet silfvermynt 3 marken och vänder sig bort. Gud bjelpe och Gud välsigne dig Savoyard. Du har gjort Pisistratus allt godt i veriden. Du har motverkat den dystra vishet gom predikades af den unge mannen isammetströjan ; Pisistratus är bättre nu för det han stannat att lyssna på dig. Jag uppnådde kyrkogårdsporten — jag såg mig om — der satt ännu Savoyarden midt bland menniskornas grafvar, men under Guds himmel. Han betraktade mig ännu uppmärksamt, och då hans blick mötte min, sä tryckte han sin hand till sitt hjerta och log. Gud sjelpe och Gud välsigne dig unge Savoyard. (Forts.