Aftonbladet – 8 augusti 1853, sida 2

Finland, ryska hamnarne vid fuska viken och Ostersjön, Tyskland, Danmark och Norge att medföra suadoetsbetyg; — K. M. förordning om tillägg till nu gällande föreskrifter i afseende på hemmäansklyfning och jordafsöndring; — K. M. kuagörelse om vissa indringar i och tillägg till K. M:s stadga om försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer; — EK. M. kungörelse om ett tillägg till stadganderna om förpassning af försverslösa personer; — K. M. skriftvelse till krigsbofrätten om verkställighet af fängel sostraff, hvartill manskap i garnisonsorter samt ä sta tionerne af flottan blifvit dömdt; — K. M. skrifvelse sill öfverstäthållareembetet om den ort som är att anse 3isom rätt hemvist för försvarslös person, hvilken ej är fattigbjon; — EK. M. kungörelse i anledning af zolerans utbrott inom riket; — Kommerskollegii kunzörelse om staden Aarhus förklarande för smittad af kolera; — samt K. M. skrifvelse till vice amiralen Kreuger om äterinrättandet af en k rantänskommission i Stockholm. — Petitionen till K. Maj:t om åtgärders vidtagande mot bränviaet ha ingätt frän Norrala och Hamcånge socknar i Erkestiftet. Vid sockezstämma i sistaämnde församling uppträdde öfverste von Schinkel samt lera ständspersoner och hemmansegare med mycken rärma för saken; en af de närvarande ständspersoierne föreslog om icke petitionen utom anhällan om förökad tillverkningsskatt af minst 24 sk. bko på gannan och rättighet för taxerings-kommitteerne att ned bevillniog belägga alla dem, som veterligen sälja bränvin, utan afseende på om de dertill äro besättigade eller icke, följande punkter äfven bord? upptagas, nemligen: att en konsumtionsskatt bestäm les af 32 sk. bko på hvarje bränvinssupare, hvilken afgift borde tillfalla församlingens fattigkassa; att bränvinsminutering vid alla marknader och auktioner borde förbjudas; at! ä gästgilvaregårdar bränvin borde få säljas endast vid mältider åt resande; att landthandlarne borde förbjudas att sälja bränvin, hvilket förslag sockezstämmans ordförande, församlingens pastor, samt nykterhetens och nationaivälmägans mest aitiske förfåktare afslog under förklarande att det icke tillhörde ämnet för den hos honom äskade sockenstämman och således hvarken kunde eller finge i petitionen iptagas, hvarvid hr öfversten anmärkte, att det visst icke var från ämnet afvikande, utan att propositiooen var ganska riktig och grundad, men fruktade att konsumtionsskatten skulle af allmogen anses såsom ett tväng och hafva eit menligt inflytande på moraliteten hos folket, hvari de öfrige ständspersonerae instämde; hvadan såsom resultat af soczenstämman blef: att en till Kongl. Maj:t ställd petition, upptazande endast de tvenre förstberörde punkterne, nemligen förökad tillverkningsskatt af minst 24 sk. bko på hvarje kanna samt rättighet förtaxerings-kommitteerne att belägga med bevillning alla veterliga bränvinssäljare, ehvad de dertill äro berättigade eller icke, skulle uppsättas samt af hr öfversten och socknens öf rige ståndspersoner, jemte en del af hommansegarne, underskrifra3 ; och lofvade hr öfyersten atttill vederbörlig ort petitionen framlemna. ————— — MM b b FRaås 0: 2 —-— Fi mm OA RR AM Pe rr nm — Snickaregesällskapet hade i lördags afior rörande näringsfrågan sammanträde i Arbetareföreningen och kom tillsammans så talrik!, attlokalen på låogt när icke kunde rymma alla. Iatresset för saIken visade sig sålifligt, att många, som ej kunde fö plats inne i samlingsrummet, likväl stannade qvar i förstugan och trapporna. På ordförandens framställning skred raan genast till löfverläggning om den paragraf i petitionärernas förslag som handlar om försörjningsrättens inskränkning. Det gick här såsom vid de föregående arbetaremötena i frågan: de i petitionen anförda motiver granÅskades, vederlades och underkändes, och beslut fat tades att på den väg, som i Arbetareföreniagens adress till handtverksärbatena var föreslaget, söka motverka inskränkningar i näringslagstiftningen. I allmänhet förekommo samma skäl, som förut dels i tidningarne dels vid de redan hällna arbetaremötena blifvit framdragna emot petitionärerna; men ibland annat androgs äfven hurusom efter 1848 ärs omstörtningar i vtlan det en stor mängd gesäller hemkommo frän Frankrike och andra länder och till en betydlig del försökte sig på egan hand samt genom sin täflan bidrog till minskning af de förutvarandes inkomster, något som enligt talarens åsigt borde tagas i betraktande a! dem som klaga öfver svårigheten för mästare att berga sig, och hvilka tyckas i sjelfförsörjningsrätten se så godt som enda orsaken till denna svärighet. Äfven anfördes säsom ganska märkligt, att, så vidt talaren bade sig bekant, ingen finnes i musikaliska instru mentmakareyrket ) som eger sjalfförsörjningsrätt , hemställande han till de närvarande om ej de likväl trodde att på de sednaste ären fortepianotillverkare haft svärast af alla bandiverksyrkens idkaro att få sälja sina alster; här mäste således mästarnes svårigbeter helt och hållet hafva andra orsaker än konkurrens med försörjniogsmän. Det visades ocksä genom jemförelse af sifferuppgifter, meddelade i rädstufvurätten och ekonomikollegium, att petitionärernas klagan öfver handtverkarnes tilltagande konkurser och derigenom ädagalagda obestånd saknar grund, då konkursernas ökning på intet sätt kan till antalet jemföras med ökniovgen af nya bandtverksborgare. Sedan man till kommitterade utsett hrr Wiberg, Kihlberg, Norberg och Wahlberg, uttalade man allmänt den önskan, att desse mätte söka framställa bebofvet af associationsrättens erkännande i lagarne. Då under diskussionen en talare yttrade sig ogillande om petitionärernas sätt att i smyg bedrifva sin sak, ehuru den. inverkade på sä mänga a1idra mennoiskors heligaste rättigheter, hvarigenom de ock visat huru beskaftad den var, uppstod en annan deltagare i mötet och förklarade sin mening vara, att samhället i allmänhet och arbetarne i synnerhet tvärtom borde vara dem tacksamma för det de genom sitt sätt att gå tillväga väckt arbstarne till tanka på huru vigtigt det är att vara på sin vakt ocb söka hafva sammanhållning sinsemellan: hvad det beträffade, att en mängd arbetare blifvit missledda att med sina namn understödja ett försök emot dem sjeltva och hela arbetsklassen, så var sädaot icke farligt, då talaren hört sägas, att en stor del af desse arbetare ämna återkalla sin ansökan och tillika förklara huru de kommit att sålunda begära något, som strider alldeles emot den äsigt de hysa om hvad som är rättvist och nyttigt; de anse ett sådant återkallande för en pligt isynnerhet emot de öfrige arbetarne. OA OM sd Mama mMaåarmrm men a — my År ÅA 0 MM An omm FA 4 PR — Sadelmakaregesällerna hade igår sammanträde i Arbetareföreningen för att öfverlägga i näringsfrågan. De vigtigaste af de yrkanden, som handtverksmästarnes petition innefattar, togos i betraktande, men någon egentlig diskussion derom uppstod icke, ty, blotta uppläsandet af petitionärernas egoa ord bestämde de närvarande att ogilla petitionen i allmänhet, utan att underkänna det goda den möjligen på ett eller annat ställe kan innefatta. Till ombud i den kommitt af arbetare, som närmare skall bebandla frågan, utsägos hrr Ström och Levin, och lemnades de fullt fria händer att handla efter bista förstånd och samvete. Äfven sadelmakaregesällerna ansågo föreningsrätten vara en så naturlig rätt, att den ej kunde länge un danhällas svenska arbetare. ) Inostrumentmakareoch snpickareyrkena bedrifvss med samma gesäller. — — Såsom en högst betecknande företeelse, men hvartill vi förut sett ett eller annat motstycke, förtjenar omtalas att kontraktsprosten, kyrkoherden J. Backlund i Schöns pärt 1 Medelpad i underdånighet undanbedt sig den honom af Kongl. Maj:t förlänade Wasaorden. Mm Dh rm mr mA FA OO ros 0008 MM OL0A DM