Aftonbladet – 6 augusti 1853, sida 3

Jag bedrog mig icke, v,Är det något son behagar er, sir?a frågade denne sällskaplige herre efter en kort tystnad, i det han med knifspetsen beskref en halfcirkel öfver bordet Jag tackar er, sir; men jag har just nu ätit min middag. Än sen? Börja på nytt din olyckas bana, såsom svanen uppmanar — svanen från Avon 4), sir. Nej.n Nåväl, jag bjuder er då denna nektarbät gare. Amnar ni bege er långt bort, om jag får göra mig så dristig och fråga? Till London, om jag hinner så långt. Jaså, gade den resande, under det hang unga kamrat upplyftade sina ögon; och jag häpnade än en gång öfver deras genomträngande eld. ;London är det bästa ställe i verlden för en förståndig pojke. Der skall man se lifvet, der fullkomlighet esekådas och der skönhet danas. Tycker ni om spektakler, gir?a Jag har aldrig sett något. sÄr det väl möjligt! utropade gentlemannen, i det han fällde knifskaftet och lät spetsen peka ut horisontelt; då, unge man, tilllade han högtidligt, då har ni... men jag vill icke säga hvad ni bar att se. Jag vill icke säga det — nej, icke ens om ni kunde betäcka detta bord med gyllne guinger och med denna ungdomens hänförande värma utropa: Mr Peacock, dessa guinger äro edra, endast ni säger mig hvad jag har att sel Jag skrattade med full hals — må det förlåtas mig att jag skryter, men jag var redan i skolan känd att ha ett angenämt skratt. Den unge mannens ansigte mörknade vid detta ljud: han sköt tillbaka sin tallrik och suckade. Nåväls, fortfor Hans vän, min kamrat här, som jag förmodar är af er ålder, han skulle kunna säga hvad ett spektakel är, han skulle kunna söga er hvad lif vill säga. Han har sett seder och bruk i staden; han bar genom skådat dem som der handla och vandla, så) William Shakespeare.