Aftonbladet – 5 augusti 1853, sida 2

Hvad ser jag! ni, sir? Så tidigt? Hör zlockan slår just nu femls Icke längre lidet! Jag har gått rätt br för att vara halt. Det är säkert öfver fyre moi till — och tillbaka. Ja så, ni har varit till —: icke i affäre heller? Ingen menniska är väl ännu på benen. Jo, på värdshus är alltid någon uppe Stalldrängar sofva aldrig! Jag har varit och beställt ett par hästar och min anspråkeslöss cesvagn. Jag lemnar er i dag, brorson. Ack onkel, vi ha sårat er. Det var mir dårskap — denna fördömda boktryckare —) Nej, nej!s sade min onkel hastigt. Såra mig, gossel Nej, jag försäkrar dig!, och har wyckte hårdt min hand. xOch likväl detta plötsliga beslut! Icke längre sedan än i går, vid romerska lägre gjorde ni ju upp förslag med min far om en atflykt till C — castle.n Huru mycket vet väl en stackars dödlig för sig? Jag måste vara i London i natt. Och kommer tillbaka i morgon? Jag vet icke närs, sade min onkel, sorgget; och han förblef tyst några ögonblick. Och derpå, stödjande sig mindre lätt på min arm, fullföljde han: sUnge man, jag tycker om er. Jag älskar denna er öppna trotsiga panna, på hvilken naturen inristat: Lita på mig. Jag älskar dessa klara ögon, som manligt blicka folk rakt i ansigtet. Jag måste lära känna er närmare — mycket närmare. Ni måste endera dagen komma och helsa på mig i er stamfaders förfallna borg. Ack, det skall jag. Och ni skall visa mig det gamla tornet — sOch spåren efter utanverken!s utropade mir onkel, i det han svängde sin käpp. Och stamträdet — sOch din farfars farfars fars harnesk, som han bar vid Marstons Moor — Ja, och kopparplåten i kyrkan, onkel.s F-n regera den pojken! Kom hit — kom hit. Jag har god lust att krossa er skalle. sir b Det var skada att ingen gjorde det mec