Aftonbladet – 4 augusti 1853, sida 3

dess ansigte var doldt af den afskyvärda mask som brukas vid karnavalerna. Långsamt borttogs masken; var det väl hans sons ansigte? en tapper mans son? — det var blekt och spöklikt, med skurkaktiga drag; de af feghe:ens fruktan frampressade svettdropparne sipprade ned från hans ögonbryn; ögat var vildt och blodsprängdt. Han såg ut som en pultron då han ser döden framför sig. Ynglingen gick, eller rättare smög sig till chiffonieren, öppnade den, drog ut en lönnlåda; nedlade deri hvad han hade i fickorna, jemte sin hemska mask; fadren närmade sig oförmärkt, blickade öfver hans skuldra och såg i lådan den broderade plånboken med sin väns namn. Emellertid framtog sonen sina pistoler, nedspände försigtigt hanarne och var . begrepp att dölja äfven dem, då hans far hejdade hans arm. Röfvare, nu är tiden inne att använda dessas. Sonens knän svigtade, ett rop om förskoning undslapp hans läppar; men han hemtade sig från denna af hans fegbet framkallade nervskakning och, märkande att det icke var nåzon lagens handtlangares näfve utan hans tare hand som hade gripit om hans arm, återvann han denna föraktliga djerfhet som enlast vet af fruktan för kroppsliga orsaker, icke för blygseins bäfvan. Tst, sir, sade han, spill ingen tid på förebråelser nu, ty gensdarmerna äro mig på spåren, Det var bra att ni är här; ni kan då svära på att jag tillbragt natten hemma. Släpp mig, gubbe — jag har ännu dessa vittnen att dölja, och ban pekade på de våta och af väsens dy nedsölade kläderna. Han hade knappt talat ut innan murarne skakade; de tunga slagen af hästhofvar hördes på den genljudande stenläggningen utanför. De komma? utropade sonen. Skynda, gubbe ! Rädda din son från galererna. ,Galererna, galererna! sade fadren, vackande tillbaka; det är sannt — sade han, galererna. Man hörde en hård bultning på porten. 3efsdarmerna omgåfvo huset. Öppna, i la;eng namn, Intet svar förnams, ingen dörr