Aftonbladet – 4 augusti 1853, sida 2

dade kolerasymtomer, och andra som redan flera dagar befunnit sig sjuke, samt slutligen några personer, kände för öfverdrifvet bruk af starka drycker, bvilka möjligen ändå, vid den hastigt tilistötande ovanoligt starka hetian, då dödligheten alltid är större än vanligt, mäst stryka med. Se här förteckningen öfver de döde: , Verkmöstsre Lutber, skomakaregesällen Åkerlund. vaktmästaren Pettersson, enkan Auna Larsdotter, enkefru Balck, arbetskarlen Jöns Persson, msrmsell Kemner, arbetskarlen Ola Hansson, enkan Ågren, atidne verkmäst. Luthers hustru; styrman Österbergs hustru, arbeiskarlen L. Mänsson samt muraregesällen A. Lötgren. : Till en början försökte man spärra de hus derikolera utbröt, men inom ett dygn yppade sig farsoter på andra häll och flera ställen i staden, hvarför man efter nägra dagars spärrningsförsök mäste derifrän atstö. I lankasterskolans lokal har ett sjukhus nägra dagar varit i ordning och begagnats. Städerna Malmö, Christiarstad, Cimbrisbamn, Lund och Landskrona lära redan vidtagit spärrningsätgärder. — Avgående det nutsvältningskrig, sor spärrningssystemet framkallat mot Ystad innehåller ofva nds tidning: Ett slags utsvältningskrig har nu börjats at der k.ingliggande landsbyggden, mot vär af farsoten hem sökta stad, — en följd af spärrningssystemet, sädant det kan tillämpss, der man icke sä noga känner til författningarna, eller efter eget tycke och smak fia oer för godt att exasperera de deri ändå nog härd: och i mängas tycke nog eefterrättliga bestämmelserna Patronerna på de stora egendomarne häromkring hafv: förbjudit sina underhafvande att resa till staden och afyttra något, ständig vakt patrullerar på vägen vic byarne, det berättas att fremmande vägfarande son velat till staden blifvit hindrade och tillbakavisade man hvarken tillåter prest att komma ut till sin för samling och predika eller, efter hvad man säger, kro aofogde att resa omkring i sitt fögderi. Det tala: om att personer blifvit karantänsbehandlade för de de i förbifarten på vägen talat vid personer härifrån Man mäste medge att detta nog läter litet abderitiskt Någon högst hehöflig tillförsel frän landet har följ aktligen på flere dagar icke kommit in till staden oci det klagas allmänt öfver brist, särdeles bland de fatti gare, som mäste inköpa sina behof för dagen. Pri serna stegras äfven; för smör t. ex. har redan betalt 32 sk ET. — Ryska kejsaren har, enligt P. T., tilldelat svenske och norske t. f. konsuln i Algier, J. F Crusenstolpe, S:t Stanislaiordens 3:dje klass. — Posttidningen berättar, att aktören Sand ström vid hr O. Anderssons trupp lärer var: engagerad för kongl. teatern; att kammarjun karen : Westerstrand, som för närvarande vista: i Tyskland, erhållit uppdrag att för kongl teaterns räkning besöka Wien; samt att vic fru Henriette Nissen-Salomans ankomst: hit, omkring den 12 dennes på resa till Götheborg, fråga . småhändas uppstår om-.hennes engage: rande: för några representationer i höstå kongl teatern. — Bland passagerarne med ånfartyget Svi thiod voro i dag grefvinnan Woijna och major We sterling till Lybeck samt baron de Geer till Calmar — — ) X — Man har ej glömt. att det är i religionens och ordningens namn som den ryske politiken utfört alla sina största bedrifter. Ireligionens: namn styckades: Polen, i ordningen. namn bortrycktes : Krim undan sin lagliga öf verhet, och i religionens och ordningens för enade namn köpas, tubbas och tvingas änn Turkiets undersåter att bryta trohetens och lydnadens band och svärja den fläkta örnen: fana. Liksom ordningen vill säga en endas godtycke, genom frånvaron af alla de öfrigas handlingsfrihet, likaså vill religionen säg: en enda onmätlig vidskepelse, genom frånva ron af allas: öfvertygelsefrihet, uppslukad: a den heliga ortodoxa statskyrkan, hvilken czaren kommenderar i egen person. Ingen mak förstår bättre än Ryssland att göra sig til godo den stela statskyrkliga enhetens förmågs att utplåna all frihetskänsla, förstöra all andens individualitet och förvandla den till et blindt och medvetslöst verktyg i sjelfherrskaceng händer. Den ryska statskyrkan kan också utgöra ett mönster för alla statskyrkor; inger bar såsom hon förmått att bevara den så myc: ket beprisade andliga enhetenx. Till nytta och uppbyggelse för dem son idkeligen orda om nödvändigheten af att me delst den verldsliga styrkans arm uppprätthåll bekännelsens enhet, låna vi ur ett af den i Sverige välbekante Leouzon Leduc nys utgifvet arbete La Question Russex följand lärorika anekdot. En dag, berättar hr Leduc, förlorade en ung pop i ett af de nordliga guvernementerna si! tid med att söka återomvända några raskol oiks eller dissenter, då han såg isprawnil eller poliskommissarien inträda. Nåväl ers vördighet, hur går det med kät tarnes omvändelse ? Illa, mycket illa, jag förlorar min tid oci min möda.n Nåväl, ni skall ej vidare uttrötta er, ja; skall omvända dem., Dagen :derpå infann sig min herr isprawnil midt i församlingen, omgifven af muschiks beväpnade med knutpiskor. ,Hvad nu edra bofvar?, utropade han met tordönestämma, vändande sig till dissenterna .j viljen ej återkomma till vår rätta religion? Nej. sOch Kvarför det, om jag får lof? Emedan hvarken våra fäder eller våra mö drar hafva lärt oss den.o o Två hundra piskrapp åt hvardera.n Piskningen verkställdes; kättarne voro obe vekliga. Isprawnik lät slå dem i keäjor oci kasta dem i en isgrötta der de tillbragte nat ten. Dagen derpä begyndebastonaden on igen på de stackars förfrusna kropparne, oci som sorsanEETDREETS NEAR ÖNS MT EINSTEINS a AA -å