Aftonbladet – 2 augusti 1853, sida 3

ning, med afseende å det sistförflutna året, hvatunder totalbeloppetaf de exporterade artiklar, som finnas vupptagne i de officiella tabellerna, steg till 71,429,548 pd sterling emot 68,531,601 pd är 1851. Hela exporten för sistnämnde 8, inbegripande de särskilda artiklar, som ej upptagas i ofvannämnås tabeller, steg till ötver 74 millioner, och det lider ej tvifvel, att hela exporten för är 1852, dä den hunnit blifva utredd, kommer att befinnas öfverstigande 77 millioåer. Säledes äter en tillväxt af 3 millioner på sterling i ärliga värdet af Stora Britanniens export! Bland de ministeriella propositioner, som den närvarande regeringen. framställt till underhusets pröfvande, -befioner sig ett lagförslag, benämdt the Mercantile Marine Bill, som har för ändamäl att ästadkomma ett förbättradt fyrväsende på Stora Britanniens kuster samt nedsättning i pålagorna för fyrpenvingar, äfvensom att verkställa en förändring i den ru gällande lag, till följe hvaraf antalet af utländske sjömän, tjenstgörande om bord ä brittiska fartyg, är inskränkt till en viss proportion af basättningens numerär, samt slutligen att förbättra lotsförordningarne. Der gitves allt skäl till förmodan, att denna propos sition inom kort genom parlamentets antagande får laga kraft, och i sädana fall kommer den utan tvifvel att stimulera desertion af sjöfolk ifrån främmande fartyg i brittiska hamnar och i all synnerhet under en period, lik den närvarande, af stor liflighet i skeppsfarten och med en verklig brist rådande pä brittiskt sjöfolk till bemannandet af de fartyg, som härifrän utklarera till alla delar af verlden. Det är derföre med så mycket större tillfredsställelse, jag sett den lag satt i verkställighet, hvarigenom brittiska magistratspersoner bemyndigas, att på anmodan af ett främmande lands konsul utfärda befallning att arrestera borirymda sjömän samt genast läta föra dem om bord på deras skepp igen, Jag byser förboppning att ju längre denna lag vinner tillämpning, desto bättre skall den finnas motsvara det afsedda ändamälet; men det förnämsta stödet för mitt hopp att se rymningar frän svenska och norska fartyg aftaga, ligger i den omständigheten, att hyror så väl som lifsmedel i desamma undergått mycken förbättring i öfverensstämmelse med den sakernas ordning, som räder i de flesta främmande nationers handelsflottor, och det skänker mig stort nöje att kunna meddela, att jag under det förflutna äret knappast en enda gäng haft tillfälle att undersöka klagomål i den vägen frän svenska eller norska skeppsbesättningar. Jag anser det vara min skyldighet att fästa kongl. kollegii särdeles uppmärksamhet på den åsyftade förändringen i engelska lagen med afseende på bemannandet af fartyg, som segla under brittisk flagg, och bvsarigenom utländske skeppsredare, som tillika kunna hafva etablissementer uti deita land, sättas i tilltälle att segla deras fartyg under brittisk flogg, fastän de på samma gäng kunna vara bemannade helt och hållet med utländskt sjöfolk samt kommenderas af utländsk man, och hvarvid det ej heller gör nägot vid saken, om fartyget är bygdt i Stora Britannien eller i utlandet. zZ Det är en omständighet, som förtjenar anmärkas, att ehuru den mest oafvisliga opposition framställdes af alla deruti intresserade parter emot upphäfvandet at de brittiska navigationslagarne och isynnerhet emot tillåtelsen att i England läta naturalisera fartyg, zom blifvit byggda utrikes, samt derefter segla dem under brittisk flagg, och fastän det största förfall i brittiska skeppsbyggeriet förutspäddes såsom följden af en sädan tillätelse, är likväl nu, sedan den nya sakernas ordning varit i operation i fyra års tid, hela antalet af utrikes konstruerade fartyg, som segla under den brittiska flaggan, inskränkt till 28 fartyg om 6724 tons drägtighet, hvilket bekräftar, bvad jag vid föregäende tillfällen haft äran yttra, att, dä allting tages i betraktande, fartyg kunna byggas och utrustas med mindre kostnad i England, än nägor annorstädes, och detta är ytterligare bestyrkt af den omständigheten, att brittiska fartyg nu konkurrera med svenska och norska i frakthandeln emellan dessa länder, ty jag finner, att under loppet af sistlidne är ankommo med laster frän Sverige till Stora Britannien: 768 svenska fartyg om 144,905 tons, samt 220 engelska dito om 44,739 Det bar ofta förefallit mig anmärkningsvärdt, att Sverige och Norge icke ega nägra inhemska lif-försäkringsanstalter. Det synes mig vara föga tvifvel underkasiadt, att sådana inrättningar, omsorgsfullt ord ganiserade och under behöriga garantier för fullgös randet af åtagna förbindelser, skulle blifrå på samma gäng lönande för deras stiftare och nyttiga för publiken, och att ett fält gifves för sädana anstalters verksamhet, bevisas tillräckligt af den mängd agenturer, som blifvit etablerade at engelska och tyska lifförsäkringskompanier, oaktadt dessa ej erbjuda den säkerbet och beqvämlighet vid afgörandet at möjligen uppstkende tvister, som en under landets egna lagar och dess regerings oktroj stående anstalt. Det avtsges, att i England ensamt stiger beloppet af nulöpande lifassurancer till 150 millioner sterling, måhända ändå mera, och det är obestridligt, att dylika inrättningar, förmedelst det tillfälle och den väckelse till omtänksämhet, både ä egna och efterkommandes vägnar, som de bereda åt allmänheten, yttra en välgörande inverkan på folkets bäde moraliska och politiska uppförande. : (Slutet följer.) RONSON I TUVA tä EL EYRTTI INTER vå MIRA CITE