Aftonbladet – 2 augusti 1853, sida 1

STOCKHOLM, den 2 Augusti. Den stora skråpetitionen har, enligt hvad förut blifvit yttradt, till hufvudsakligt syftemål, dels att förskafta städerna uteslutande monopol på alla handtverksarbeten eller med andra ord att från hela det öfriga landet förjaga alla handtverkare, och dels att inom städerna i möjligaste måtto befria handtverkemästarne från konkurrens derigenom att det skulle ankomma på dem sjelfva att antaga nya handtverksmästare, i sammanhang hvarmed den nuvarande s. k. försörjningsrätten eller friheten att genom eget arbete förvärfva lifsuppehälle, skulle så godt som helt och hållet apphäfvas. För att ådagalägga riktigheten af detta yttrande återkomma vi till detaljerna af petitionen och skola i dag sysselsätta oss med de delar deraf, som åsyfta att göra handtverkerierna till ett uteslutande monopol för städerna. Enligt 3 8i 1846 års fabriksoch handtverksordning är det tillåtet att likaväl å landet som I stad shålla handtverksverkstad och med biträde af gesäll, lärling eller annan arbetare, ill afsalu åstadkomma handtverksarbeten, eller med enahanda biträde. utöfva bageri, bryggeri eller slagterikandteringe. Vilkoren för desea yrkens utöfvande äro desamma 8 landet som stad. I afseende på föryttrandet af varor, tillverkade af dem som ha handtverksverkstäder å landet, är i 1846 års handtverksordning stadgadt dels att de kunna lika med handtverksidkare i stad sjelfve eller genom andra föryttra sina egna tillverkningar i öppna salubodar eller från andra upplagsställen, i hvilken stad som helst, emot erläggande af föreskrifne handelsafgifter, och dels att å xallmänna försäljningsplatser i städerne, eger en hvar och således äfven alla tillverkare af handtverksarbeten på landet, rättighet att vid eller utom marknader sina alster och tillverkningar till salu hålla. Vidare är det enligt 2 af fabriksoch handtverksordningen tillåtet landimän att utan särskild tillåtelse med biträde af sina hemmavarande barn och lagstadda tjenstehjon , till afsalu förfärdiga de fabriksoch handtverksarbeten, hvilka såsom föremål för husflit kuuna af dem åstadkommas, utan att härvid någon inskränkning blifvit gjord i afseende på de råämnen som kunna för denna husflit azvändas. Afven är det i 1 S af nyssnämnde författning medgifvet hvar och enx, å landet eller i stad bogstt att omed biträde af sina hemmavarande barn och lagstadde tjenstehjon eller andre hos konom mantalsskrifne eller vid jordbruk honom underlydande arbetare, åstadkomma fabriksoch handtverksarbeten till eget och underhafvandes behof.n I stället för dessa stadganden bafva petitionärerne nu föreslagit : att handtverksverkstad skulle få finnas endast i städerna, och till handtverkerierna räkna petitionärerne äfven bageri-, bryggerioch slagterihandtering, hvadan alla ä landet nuvarande dylika verkstäder skuile upphäfvas och inga sådana der vidare få inrättas; att den landimän förunnade rätt att sågom husflit tillverka och föryttra fabriksoch handtverksarbeten skulle inskränkas till sådana arbeten, som verkställdes utaf egna råämnenn; att rättigheten för en hvar att ptill eget och underkajfvandes behofa tillverka fabriksoch handtverksarbeten äfvenledegs skulle inskränkas på det sätt, att detta endast skulle få ske till eget, men ej till. underhafvandes behof, och skulle vid dylika arbeten ej få användas randre hos arbetrgifvaren mantalsskrifneeller vid jordbruk honom underlydande arbetares utan endast hemmavarande barn och lagstadde tjenstehjon. I sammanhang härmed föreslå petitionärerne naturligtvia att den nuvarande handtverksidkare på landet förunnade rätt att försälja sina tillverkningar i salubodar eller andra upplagsställen i städerna skulle bortitagas, äfvensom att den enhvar medgifna tillåtelsen att å städernas allmänna försäljningsplatser hålla till salu sina alster och tillverkningar skulle inskränkas till födoämnen,. Om en landtmån