Aftonbladet – 1 augusti 1853, sida 2

NR KR RR Vi ha i går och i dag erhållit utländska blad med underrättelser från London, Paris och Brissel af den 26, från Berlin af den 27 och från Hamburg a? den 28 Juli. I afseende på de orientaliska angelägenheternå äro utsigterna nu mera krigiska och de ihärdiga, sammanstämmande fredsryktena i de engelska, franska och österrikiska bladen ha nu börjat förstummas; man börjar inse att frågan om Donaufurstendömenas utrymmande af de ryska trupperna är hufvudpunkten, hvarpå allt beror, och att utsigterna i detta hänseende äro föga lofvande, då ryssarne derstädes synas taga allt fastare fot och ständigt nya truppmassor tåga in öfver gränsen. Enligt telegrafdepescher i Börsenhalle från Paris af den 26 skall den 25 en kurir ditkommit från S:t Petersburg och medfört ryska kejsarens svar på de engelska-fransyska bemedlingsförslagen, hvilket, enligt Constitutionel, är af det innehåll: att. Ryssland, icke antager stormakternas bemedlingsförslag, utan fordrar att Porten gör direkta för slag. Enligt uppgift i flera korrespondenser berättade man äfven allmänt i Paris, att kejsar Nicolaus inskränkt sig till att blott mottags Englands och Frankrikes depescher och vägrat att underhandla med dessa makter. Han vill blott mottaga svar från Turkiets, och en bemedling endast från Österrikes sida. Hr v. Kisselev skall vid detta tillfälle ba begagnat sig af följande liknelse. Man brukar icke att vid en duell parlamentera med sin motståndares sekundanter; men nu äro England och Frankrike Portens sekundanter vid denna europeiska rencontre, Ryssland tager Österrike til) sin. För öfrigt skola kejsarens yttranden mot England varit vida försonligare än mot Frank: rike. r De ministeriella österrikiska bladen söka ännu att på allt sätt stärka tron på fredens upprätthållande. sOesterr. Corresp. med: gifver att en stor svårighet ligger deri, att Portens och de vestra makternas första oeftergifliga fordran är utrymmandet af Donaufurstendömena, men den försäkrar att österrikiska diplomatien redan uppfunnit en for mel för häfvandet afdenna svårighet: undertecknandet af den turkiska medgifvande noten och uppbrotisordern för de ryska trupperne i furstendöraena skulle då ske på en och samma dag. Mer än tvifvelaktigt torde det emellertid vara, om Ryssland eller Turkiet vill inlåta sig uppå ett dylikt projekt. De sednaste underrättelserna från Konstantinopel har man i en telegrafdepesch af den 18 Juli uti Börsenhballe, hvilken förmäler att der konferens som stormakternas ambassadörer der bållit stärkt fredsförhoppningarne samt att fanatismen hos turkarne var i tilltagande. Af en motsvarande depesch i aNationalzeitung finner man att denna underrättelse förskrifver sig ur österrikisk källa och med ettaf Lloyds fartyg kommit till Triest. De mera detaljerade underrättelserna frön de närmast föregående dagarne äro allesawmans af krigiskt innehåll. En korrespondens af den 14 Juli i österrikiska bladet . Wanderer, förmöler att stora rådet beslutat taga de fyra stormakternas hjelp