några typiska qvarlefvor af de gamla Kelterne. Det kan hända att äfven jag gjort mig skyls dig till nära nog enahanda löje, som: ätföljer denna reseberättande engelsman. Men jag bedyrar ärligt-ochvuppriktigt attjag aldrig. med afsigt reproducerat-någonfalsk uppgift i mina bref; om wådana deri fisnas (och jag tviflar ingalunda derpå); så niåste man ursäkta derb, i betraktande af de knappa och föga gynnsamma -tidsomständigheter hvsrunder de -tillkorbmit. Jag har tänkt mig vid deras nedskrifvande sitta och samtala med de: ls skade i hemmet; meddela dem i korta konstlösa tåflor hvad jag sett och känt, och om mina skildripgar på nögot håll bidragit att roa bort någon stund, om de -orsakst attiman följt oss: på vår färd långt från hemrået, att man fästst mera uppmärksamhet vid gången af Eugenies resa, då skola mina ifrigaste önskningar vara uppfyllda, ingenting grumla dettjufva.medvetandetatt hafva gladt mina vänner. Farväl! Slut