dig att säga Gud bevare min pappas. Ack! Ack! när jag skrifver om allt. detta, kämpar jag på samma. gång med. leende och tårar. Du kan icke blifva hvad du var, men du är sanu alltjemt min egen dyre son — din fars son — kärare för mig än allt i verlden — undantagande denne fader. G Jag är också så glad att du kommer så snart: kommer medan din far är riktigt ifarten med sin bok, och medan du kan uppmuntra honom och förmå honom att fullfölja den... Ty hvarför skulle han icke blifva gtor och ryktbar? Hvarföre skulle icke alla beundra honom såsom vi göra? Du vet huru stolt jag alltid varit öfver honom; men jag längtar så mycket att låta verlden veta hvarföre jag varit så stolt. Och ändå, vär allt kommer omkring, så är det icke blott derföre att han är så vis och så lärd, — utan emedan hanär så, god, och har ett så ädelt hjerta. Men bhjertat framträder också i boken, lika väl som lärdomen. Ty fastän den är full af saker som jag ej förstår, så är der emellertid då och då något som jag förstår, något hvilket tyckes Liksom talade detta hjerta till hela verlden. ;Din onkel har åtagit sig att befordra den till trycket; och din far skall med anledning deraf följa honom till staden så snart första volymen blir färdig. Alla må fullkomligt väl, med undantag af stackars mrs Jones som verkligen har en mycket svår frossa; Primmins har lagat till en trollkur åt henne, och törs Jones söger nu att hön redan Känner sig mycket bättre. Man kan icke neka att det ligger onting uti sådana saker, fastän det synes alldeles oförnuftigt. Din far säger också verkligen, hvarföre icke? En trollkur måste åtföljas af en liflig önskan hos. den som utför den att det måtte lyckas, — och hvad är magnetismen annat än en önskan? Jag förstår icke riktigt det der, men, bksom med allt hvad din far säger, är jag säker på att det ligger mer deri än det vid första påseendet synes. Blott tre veckor till ferierna, och sedan icke mera någon skola, Sisty — icke mera någon skola! Jag skall hafva ditt rum nyputsadt och så fint; de börja i morgon arbeta Ankan mår väl, och jag tror verkligen att hon icke är alldeles så halt som förut.