Aftonbladet – 25 juli 1853, sida 3

deles lika med denna kaj, sä att torgets begge sidor äro fullkomligen symmetriskt anordnade. Vid detta torg är Mynthuset, på sammsz ställe der detnu ligger. Uti den indragning kajen bildar, och som i det närmaste följer södra strömarmens fordna lopp, är nära vattnet en rymlig plan med ditledande trappor, sannolikt för vattenhemtning. De begge broarne, som begränsa Helgeandsholmens östra och vestra sid2, äro å detaljplanen alldeles jemnlöpande med hvarandra och på ett afständ a f496 fot emellan medellinierna 2). Broarne hafva 34 fot breda körbanor och pä sidorna 8 fot breda upphöjda gångbanor. Södra strömarmen är på smalaste stället 1152 fot och på det bredaste 200 fot 3); broarne deröfver hafva 4 hvalföppningar. Norra strömarmen har 184 fots bredd och broarne deröftver 5 hvalföppvingar. . Den rektangulära platsen, som bildas mellan strömarmarn3 och broarne, upptages ensamt af byggnaden för kongl. stallets behof. Utmed långsidorna äro 2:ne, 36 fot breda, kajer, som förena begge broarne; dessa kajer hvila på hvalf, uppburna af pelare, mel lan hvilka vattnet kan under kajerne tramrinna. Utefter bron frän Mynttorget ligger kongl. stallet, som utgöres af en 336 fot läng och 150 fot bred byggnad, indelad efter längden i 3:ne delar; de begge yttersta inrehälla stall med 2:ne rader spiltor; den mellersta, som är ungefär dubbelt så låg som de förra, bildar en ytterst praktfull ridbana för tornerspel och öfning uti ryttarespräng; fonden deraf upptages af en stor läktare för kong!. personer och hbofvet; derunder ärl en läktare för hofkapellet; längsefter begge sidorna äro 3:ne rader läktare för äskådare. Öster om stallbyggnaden är en stor gärd, sträckande sig ända fram till Norrbro, der den begränsas af en mur, försedd med port för de konpl. vagnarne. Utmed gärdens långsidor ligga ridhus, vagnshus samt 2:ne stall för unga hästar, öfver hvilka byggraders tak vutsigten från slottet är öppen öfver hela Norrmalmstorga. Åt Mälaresidan, med nedgäng frän bron, är midtför stallet en femsidig plan, vid hvilken de kungliga fartygen skulle lägga till, för utfarten på Mälaren. Åt Saltsjösidan, der Strömparterren nu är anlagd, befinner sig en halfcirkelformig plan, med trappgängar från Norrbro, på hvilken plan finnes utmärkt en likaledes halfceirkelformig byggnad, som mot bron har öppna pelaregångar. Den yttre omkretsen af denna byggnad var ämnad till slagtarbodar, den inre till fiskargäng, hvarför ock innanför denna är en halfcirkelformig bassin för fisksumpar 4). Norra sidan af Norrmalmstorg upptages helt och hället af framsidan till en midtför Norrbro belägen kyrka, som sträcker sig till förlängningen af Karduansmakaregränder, der choret är i halfeirkelform ut bygdt, sä att tvenne rymliga platser bildas på begge sidor, nemligen emot Malmtorgsgatan och Regeringsgatan, hvilken sednare gata är bruten i rät vinkel emot Gustaf Adolfs torg, slutande nära operahusets nordvestra hörn. Denna kyrka var, såsom förut nämndt är, för kungliga kröningar och begrafningar.r Vestra och östra sidorna af torzet upptagas af 2:ne palatser, det ena för riksmarskalken, det andra för öfverståthållaren. Angående qvarteret vid hörnet af Fredsgatan och Mealmtorgsgatan anmärkes: I detta gvarter bor beqvämt hofmarskalken, och avgäende det motsvarande qvarteret på andra sidan kyrkan, emellan Regeringsgatan och Arsenalsgatan: Detta qvarter wore tjenligast för befälkafvaren öfver konungens lifgarden. Likasä uppgifves om qvarteret vid Myntgatan, emellan riksmarskalkens palats och Drottninggatan: Hofstallmästaren jemte de förnämsta af stallstaten kunna begqvämt bo här.n Midt för kungsträdgården (nuv. Carl XIIH:s torg) föreslogs att uppföra ett mycket stort och praktfullt Trophehus, bestående af, enligt Tessins egen beskrifning uti bref till k. Carl XII, 2:ne fyrkantiga torn, med 42 alnars sida, som sedan öfverst formera ättkanter med en egen art mycket bizarra kupoler uppå; så blir emellan dessa torn ändalängs gatan en byggnad af 191 alnars längd och 26 alnars bredd, jemte 2:ne andra slike flyglar åt sjön af vid pass 90 alnars längd, derest sedan en terass af 4 alnars höjd bornerar planen emellan bägge dessa flyglarne och säledes lämnar ät :lottet och sjöfarten en öppen veiäe af hela planen och alla 3 invändige sidor; främst uppä denne terrass äro ärnade 4 kongl. statyer till häst, neml. af de 3:ne högstsal. och gloirvyrdigste i äminnelse Konvungar, k. Gustaf Adolf, k. Carl Gustaf, k. Carl XI och E. K. M:ts egen, hvilka hvardera borde vara af brons, 9 alnar höga förutom piedestalerne,. De 3:ne byggnaderne skulle hafva tillsammans 43 öppna arkader och portiker, med 150 kolonner af doriska ordningen, uti hvilka äfven 1600 stycken, förutom fyrmörsare skulle uppläggas; nischer, statyer af de tappraste män som lefvat i verlden, 12 till antalet, och äfvenså mänga curasserare med stora sköldars, inskrifter m. m. skulle pryda portikerne. Den andra väningen skulle bestå af 3 stora hvälfda gallerier af 20 alnars bredd, 28 alnars höjd och lika längd med byggnaderna, hvaruti borde uppsättas standarer, fanor, curasserade hästar och karlar, stående på 6 piedestaler af allehanda harnesk hopsatte, jemte Trophees dArmes,, o. s. v. Tornen, 60 sl nar höga invändigt äro destinerade till 2:ne celinders, 45 alnar höga, entourerade med idel fanor och med invändiga vindeltrappor. I beskrifningen till planritningen öfver slottet och dess omgifningar, omnämnes slutligen den största hamnen, hvarest alla fartyg ligga, samt Skeppsholmen, belägen gent emot framsidan af kongl. slottets lustgård Sädan är den plan Tessin uppgjorde i sammanhang med slottsbyggnaven. Man mäste medgifva att den är storartad. Men klart och tydligt är att hufvudsyftemälet dermed varit att försköna kopgl. slottets omgifningar, bvarföre ock föreslogs uppförandet af allmännas, byggnader framför dess alla fyra sidor. Denna plan torde dock böra betraktas mera säsom ett foster af Tessins skapande snille, en i ritning tramkastad id, än säsom utgängen från nägon allvarlig tanka på utförandet i dess helhet. Ty med kännedom om Carl XI:s sparsamhet, kunde väl Tessin aldrig hoppas att en så kostsam plan skulle blifva af konungen gillad och stadfästad. Enp mängd enskilda hus hade nemligen mäst inköpas och nedrifvas, säsomhusen utmed östra sidan af Stadssmedjegatan; Indebetouska huset och Bollhuset vid södra slottsplanen; alla hus på Heigeandsholmen ; Castenhoft (uppbygdt till kämnärskammare 1645—1619 , och benämndt efter vinskänken Casten Hoft, som, på gruad af drottning Christinas priv. den 9 Febr. 1650, der höll ett skänkeri); Torstensonska palatset (sedermera inköpt af prinsessan Sofia Albertina och ombygådt, numera arffurstarnes palats); De la Gardiska huset (der nuv. operahuset är uppfördt), m. fl. hus vid Norrmalmstorg, R-gerings-, Malmtorgsoch Norra Smedjegatan, samt slutligen det afriksmarsken Jacob de la Gardie i medlet af 1600-talet uppbyggda smakalösar palatset midtför Kungsträdgärden (tillföll sedermera kronan och inrättades till arsenal, derefter till dramatisk teater). Då härtill kommer de ofantliga summor som erfordrats för utförandet af alla förenämnde byggnader, och det dessutom är bekant att konung Carl XI var särdeles böjd för att det gamla slottet endast skulle iständsättas och till vissa delar ombyggas etter ou af architekten de la Valle uppgjord ritning, säsom smera öfverensstämmande med god hushällning, än att rifva bort det gamla och bygga ett alldeles nytt slott, så lärer det väl kunna tagas. för afgjordt att Tessins vidt omfattande planer icke ens kunde komma i fråga att utföras. Det är också icke bekant att Tessin nägonsin satte i fräga att mera deraf skulle tillämpas, än som rörde sjelfva slottsbyggnaden, anläggningen af Norrbro och Trophehuset, till hvilket 2) Afständet ifrån de punkter, der förlängningen af Drottninggatans medellinia skär nuvarande kajmurar, till medellinien af Norrbro, är på norra sidan 480 fot och på södra sidan 505 fot. 3) Södra strömarmen är nu blott 60 fot. 4) Enligt drottning Christinas Donation för Stockbolms Stadh af den 20 Nov. 1645, uppläts den