Aftonbladet – 25 juli 1853, sida 3

A Juli. I sjelfva Newyork kom det till ett allvarsamt tumult, som föranleddes deraf att en kusk ville köra midt igenom en af irländare töranstaltad procession. Irländarne råkade deröfver i sådant raseri, att de ryckte mannen från vagnen och dödade honom. Poisen, som ville återställa ordningen, helsades af omkring 100 personer med stenkastning. Några borgare, som ville komma polisen tll bjelp, blefvo likaledes misshandlade och flera bland dem sårade. Slutligen lyckades det poisen, med tilihjeip al 2 kompanier eldsläckningsmanskap, att återställa lugnet och fasttaga omkring 40 af orostiftarne. I Annapolis hade en folkhbop — af hvad anledning nämaes icke — gifvit eld på ångfartyget Pawhattan, som med 500 passagerare, män, qvinnor och barn, stod i begrepp att afgå på en lustresa. Flera passagerare blefvo svärt särade, en dödligt. Från Washington berättas, att ångfartygen Fulton och Princeton samt krigsslupen Deca tor utrustas för ait skydda de amerikanska fiskarefartygen. Det nya mexikanska sändebudet, general Almonte, hade anländt till Washington och man väntade nu alt snart få se frågan om Meeilla-dalen definititi afgjord. Från Havana förmäles under den 29 Juni, alt sialhandlaren Zulueta ännu befann sig i fängelse, samt att befallning blifvit gifven att häkta ännu en annan stor slafhandlare vid namn Pedro Forcade. Emellertid hafva åter 207 slafvar blifvit landsatte i södra delen af Cuba. Det förut omtalade slafskeppet Lady Suffolks laddning lärer ursprungligen utgjort 1287 negrer; 2? degsa hade 300 dödt unde: vägen och sedermera lika många på Zuluetas plartage, så att luften blifvit genora utduastningen från de endast ti!l hälften begrafna liken så förpestal, at: en kolera-ariad sjukdom utbrutit, som på de angränsande plantagerna bortryckt många raenniskor. Fred har blifvit sluten mellan Guatemala och Honduras, På de Westindiska öarne och i British Guiana rasade ännu gula febern. Sista derifrån till Southampton ingångna ångbät hade lemnat S:t Thomas den 2 Juli samt redan i baranen förlorat trenne och uader resan nio man af sin besättning. Stridigheterna meilan legislaturea och guvernören på Jamaica stodo ännau den 27 Juni på samma punkt och intet steg till försoning hade blifvit taget. De allmänna ärendernas gång hade afstadnat, statskassan verkstallde inga utbetalningar och ett antal straff-fängar bade frigifvits, emedan man saknade penniagar till deras underhåll. I Venezuela grep det mot presidenten Monagas regering rigtade upproret allt mer ikring sig. Staden Cumanas hade den 5 Maj gjor början genoxa en slags oafhängighetsförklaring. Från Cumanas ryckte insurgenterna mot Vaiencia, landets andra stad, men blefvo tvenne gånger tillbakaslagna och förlorade en af sina generaler, gom sårades och togs till fånga. Flera truppafdelningar hade blifvit skicksde mot insurgenterna, men insurgenterna hade emelertid bemäktigat gig flera städer, och åtskilliga städer och orter hade förklarat sig för insurrektionen. Emellan Bolivia och Peru ansägs fortfarande ett krig vara oundvikligt. KINA. North China Heralds för den 7 Maj innehåller en längre berättelse om den färd som blifvit företagen sf brittiska krigsångfartyget sHermes, på hvilket hr Meadows blifvit skickad uppåt N ng-tso-Kiang, att rekognocera. Ar Meadows återvände den 5 Maj till Shanghae och berättar, att insurgenterna hålla såväl Nanking som Tschin-kiang-fo och Yang-tshen besatte och der starkt befästa sig. Deinvän:ade nu endast förstärkningar för att framrycka mot Peking. Hr Meadows gjorde en ridi a! 10 å 15 eng. mil genom staden Nanking utan att blifva på ringaste sätt förolämpad. På återfärden från Nauking blef ,Hermes beskjutet från Tshing-ziang-fo och nödgades besvara elden, hvarpå en officer af rang kom ombord och urskuldade skjutningen såsom en förseelse. Insurgenterna skildras uti berättelsen såsom kristna af protestantisk trosbekännelse och afgjorda fiender till afgudadyrkan. En ganska god öfversättning af bibeln cirkulerar ibland dem; de bekänna Big till läran om tre-enighet och grunda gin moral på de tio budorden, hvilkas innehåll strängt iakttages. Sitt jordiska öfverhufvud kalla de Tae-ping-vang, d. v. 8. fredsfursten, hvilken de tillskrifva ett slags gudomligt ursprung och sändning, utan att dock egna honom någon högre dyrkan, och han aflåter äfven sjelf sina påbud utan de af kejsaren i Kina använda, på helighet häntydande titlarne. Hans anhängare förklara, att fredsfureten skall blifva Kinas beherrskare eller ock finna sin död i striden. Brobyggnaden öfver Norrström. (Genmäle på herr kaptenen och ridd. Baltz. Cronstrands artiklar i Aftonbladet n:s 50