Aftonbladet – 22 juli 1853, sida 2

qväma ländstol. Min far sade: matt höra onkel Jack är detsamma som att lyssna till Ulysses! Onkel Jack hade, ban också, varit i Grekland och Mindre Asien, besökt skådeplatsen för Trojas belögring, ätit fikon vid Marathon, skjutit harar på Peloponesen och druckit tre mätt porter på spetsen af den stora pyramiden. Derföre var onkel Jack liksom ett lexikon för min far. Han betraktade honom också verkligen ibland såsom en bok, och tog ned honom efter middagemåltden liksom skulle ban tagit ned en volyra af Dodwell eller Pausanias. Jag tror i sjelfva verket att lärde, som aldrig lemna sina celler, äro icke förthy, om man rätt förstår dem, eti högeligen nyfiket, bullergamt och verksamt slägte. Det är alldeles som gamla Barton säger om sig sjelt: — Fastän jag lefver som en tillbakadragen bokmal och förer ett klosterlif, afskiljdt från denna verldeng bråk och tumult, så hör och ser jag dock hvad som göres utomkring, buru andra löpa och fara, plåga och utrergla sig sjelfva i land och stad, hvilken citation är tillräcklig för att visa, det lärde af naturen äro de verksammaste män i verlden, endast att medan deras hufvuden stämpla med Augustus, kämpa med Julius, segla med Colurabus, och förändra jordens skepnad med Alexander, Att:la eller Mahomet, gå eger der rum ett visst mystiskt samband, hvilket vär framåtgående kunskap i mesmerismen utan tvifvel snart skall på ett för vetenskapen tillfredeställande sätt förklara, mellan denna yttersta och antipodiska del af menniskokroppen som i dagligt tal kallag hederns gäte, och en löndstols stoppade läderdynor. Lärdomen sjunker på ett eller annat sätt ned i den deli hvilken den först drefs in och åstadkommer der en blytyngd, som motverkar dessa hjernans lifliga rörelser, hvilka eljest skulle göra studenter alltför lätta och luftiga för den bestående ordningens trygghet. Jag öfverlemnar denna gissning att närmare begrundas af dem som sysselsätta sig med fysikaliska experimenter. (Forts. följer.)