Aftonbladet – 21 juli 1853, sida 3

sagt alla Näll, ansc VvL.SKalgt nämna an nhelsoulständet här på platsen är fullkomligt godt. BLANDADE ÄMNEN is DvärGar. Times berättarvatt hyligen till London ankommit tvenne aztekiska lillepytter, en gosse -och-en flicka, hvilka blifvit föreställde drottningen och derefter skulle::visas för allmänheten. P-ofessor Andersson, som ledsagar -barnen, Har kommit till den slutsats, att gossen är 17 och fickan 11 är gammal, men det märkvärdiga hos dessa lillpytter beror ingalunda p4 riktigheten af denna: förmodan; ty förutom sin litenhet ädraga de sig äfven ethnologöns uppmärksamhet genom andra egenskaper. Gossen är parets typ: hans -panna är bakätlutande, doch getta i-förening med hans örnmmäsa ansvigtet ett fogellikt utseende. :Öfverkakemstär fråm, hvaremot väderkäken gär in; sä att undertänderna icke berörs. öfvertänderna, utan närma. stig midten al gommen då munnen är sluten.: Det genom denna sällsamma blandning af drag frambragta ansigtersynes vid första päseendet idiotiskt, men detta intryck utplänas snart genom det ljusa förständ, som tindrar i de störa ögonen, :och en råstlössnyfikenhet, som uppenbarar sig i de små lemmarnes rörelser. En fremmande har icke väl kommit in i rummet förrän gossen springer emot bononömed ett stycke: papper; i hopp att han skall rita nägot derpä, och samma tycke säges han visa för musik.: -Häret ärssvart och glänsande samt faller i små lockar. Flickan Har sammy, ehuru mindre skarpt-utpräglade, egendomligheter; och hennes utseende är mera judiskt än hennes landsmans. — i Åsynen af en ny menhiskotyp, som endast är tre fot hög utan att vara vanskaplig som vanliga dvärgar, är i och försig gatska märkvärdig; men dessa barn blifva ännu märkvärdigare genom enHkKistorisk fort, som meds dem stär i. förbindelse; Den trakt varifränsde blifvit förde säges vara: den tillflyktsort fom aztekerna valde dä de fördrefvok från Mexiko af Cortes segrande svärd, och man. tror. att de tillhöra de sista lefvande lemningarna af denba olyckliga stam, med hvilken Prescotts och Stevens undersökbingar få sednare tiden gjort oss bekanta. Denna förmodan stödjer sig dels på en berättelse som straxt skall anföras, dels på ätskilliga inre. kännetecken. Barnen hafva den största likhet med:uthuggna figurer som uppenbart äro al aztekiskt ursprung, och då man en gäng visade dem en gammal m ik af. gudabild, igenkände de den genast och kysste den. Medan de voro i Newyork, der de väckte stort uppseende, blet denna bild sönderslagen, och gossen tog sig denna olycka utomordentligt djupt. Barnens korta växt förklaras af en välbekant orsak till urartande, aemligen förbud mot äktenskap med fremlingar eller medlerhmär af en ringare kast. Barnen anses tillhöra prestkasten, och individerna af denna kast ha blifvit sä sällsynta, att de sägas ha avancerat frän prester till gudar, ett icke särdeles svärt steg under ett theokratiskt system. Den omständigheten att när barnen sätta sig, så intaga de en ställning, som är vänlig bland de mexikanska afgudabilderna, och som skulle vara ytterst svär att bibehälla om den icke vore frukten af tidig vana, talar likaledes till..stöd för denna förmodan. .De som förevisa barnen meddela följande. berättelse om hvarifrån dö äro komne: R ; År 1848 beslöto hr Huertis från Baltimore och hr Hammond från Canada . att undersöka Central-Amerika. De hade i Stevens Central Amerika läst ett samtal mellan honom och en prest i Sants Cruz del Quiche om en obekant stad på andra sidan den stora Sierran, hvars glävsande kupoler ock torn a pästod sig ba sett frän Sierrans spets, Inv , gederna och bruken i denna ståd förmodades vara alldeles lika som i Montezumas tid. Hrr Huertis och Hammond ankonimo till Belize i sednare hälften af år 1848 och till Coban första juldagen, och de förenade sig der med en spånior, Pedro Velasquez, från ån Salvador. Från Coban begäfro de sig ut för ätt uppsöka den gåtfulla stsden, Det är endast af Velasquez som man har nägta underrättelser om deras resa, ty hrr Huertis och Hammond kommo icke tillbaka. Efter Velasquez utsago uppnådde de den 19 Maj spetsen af Sierran på en höjd af 9500 fot, 15 gr. 48 min. N. bredd, och sågo i fjerran kupolerna och tornen af en stor stad, tydligen af egyptisk karakter, belägen omkring 25 Leages från Ocasingo, på samma bredd och i samma linea med. floden Lugartos. Denna stad uppnädde de slutligen. Velasquez beskrifver .densssäsom mycket-störartsd, medtjocka murar, uppfylid af tempel; jeitestora stayer och ihedniska sinnebilder; folket bade peruvianska seder, i förening nmedassyrisk prakt, och fick icke begifva sig utom murarne eller pläga gemenskap ned verlden utanför. Stadevs namn är Iximaja. De ressode underrättides. om att hvita män tillfören hade beträdt den, men att ingen hvit man usin kommit tillbaka derifrån, Hammond och Huertis blefvo båda ibjelslagna, men den slugare Velasquez bedrog sina väktare och flyktade icke allenast sjelf, utan medtog tillika tvenne barn, som tillhörde presterna, de tvenne hvilka nu äro.i England. j— LI -Parisertidningen:Charivari.bar varit syn lig ew ganska: bitter karikatyr öfver kejsaren af Ryssland: Det söges att ryska sändebudet hr Keseleff, -om vet att ingen teckning fär offentliggöras utan Mygäighetermar samtycke,: ganska illa upptagit saken. — Engelska tidningar berätta, att markisens uf Londonderry yngsta son, lordErnst Vane, rymt från den prest hos hvilken han.var i pension och tagit vafning, som simpel soldat vid ett draganrefementa. Telegrafdirektören Gintl,i Wien har nyligen gjort den .vigtiga upptäckt att en och samma telegraiträd kan samtidigt användas till dubbel korrespondens från motsatta riktningar, och flerfaldiga försök äro -redan-avställda, hvilka lyckats öfver all för