Aftonbladet – 20 juli 1853, sida 3

sågo de välgerningarne af att från sitt tjuguförsta till. sitt femtionde år inbetala en shilling nio: pence i veckan för att åt sin stundande ålderdom tillförsäkra en lifränta orm 18 pund pro anno, att kompaniet upplöste vå i blå dunst, och med companiet äfven onkel Jacks 3000 pund. Under tre års tid hörde man derefter . ingentirig af honom. Så obemärkt var hans tillvaro, att då en tant, som efterlemnade åt honom en liten gård i Cornwall, vid dejfina tid afled, så nödgades man annonsera, att om John Jones Tibbets, esq., behagade emellan klockan tio. och fyra på dagen vända sig till Herrar Blöt Tin, Lothbury, så hade han att mottaga underrättelse om nägöt för honom fördelaktigts. Men, liksom en trollkar! förklarar det han vill frambesvärja ett spader-ess, och spader-ess, som ni trodde er hafva helt säkert under er fot, hastigt visar sig på bordet — så visade sig äfven till följe af denna annons plötsligen onkel Jack. Med outsäglig belåtenhet installerade sig den nye egendomsherrn i sitt komförtabla hem. Gården, som var omkring tvås hundra acres, var i bästa möjliga skick, och om man undantageren eller två kemiska preparationer, hvilka, på de mest vetenskapliga grunder, kostade onkel Jack trettio acres bohvete, hvars ax kommo upp, stackars kräk, allesammans fläckade och bläddriga som om de varit koppympade, så gick allting bra för onkel Jack under de första par åren. 0Olyckligtvis upptäckte han en dag en kolgrufva uti ett vackert turnipsfölt; följande vecka var huset fullt af-ingeniörer och nature kunnige, och följande månad utkom, i min onkels bästa och genonv öfning mycket för kofrade skrifart, en prospektus för det Stora, Nationella, Anti-Monopoly Kol-Cowipaniets, stiftadt till förmån för Tondons fattiga husfäder och emot Londoner-kol-varfvens Monster-monopoln. : (Forts. följer.)