NR re er mitt förstånd. De vilda fabler som den gamla sköterskan under sommarskymningen eller vid vinterbrasan pladdrat för mig — mitt sträfvande förstånds ansträngningar att fatta den allvarliga, ljufva vishet som låg dold i min fars, i form af råd och bilder gifna slexors — allt bidrog att alstrå en passion för drömmeri, hvari alla mina förmögenheter sträfvade och arbetade, liksom uti de drömmar som infinna sig: då den sofvande är nära att uppvakna. Jag hade lärt läsa med lätthet och att skrifva temligen flytande, och redan började jag härma, reprodueera. Sällsamma berättelser, isynnerhet sådana som jag uppsnapat om fe-slott och förtrollade land — knaggiga sånger, formade efter sådana versböcker som föllo i mina bänder, började betäcka bladen i marmorpermade skrifböcker, ämnade för det mindre anspråksfulla ändamålet att fyllas med välrundade bokstäfver och multiplikations-tal. Mitt sinne förvirrades ännu mer genom lifligheten och styrkan af min ömhet och tillgifvenhet för de mina. Minxkärlek till båda mina föräldrar hade något sjukligt och plågsamt. -Jag föll ofta i gråt då jag tänkte å huru litet jag kunde göra för dem sor jag älskade så högt. Det var mina käraste drömmar att för dem uppbygga inbillade svårigheter, hvilka min arm skulle undanrödja. Dessa känslor, sålunda pärda, . gjorde mina nerver ytterligt känsliga och veka, Naturens åskådande börjäde mäktigt gripa mig; och denna böjelse alstrade en liflig nyfikenhet att i deras grunder utforska dessa sköna och stora ting som så underbart rörde mig till glädje eFer bäfvan, till leegde eller tårar. Jag förs mådde min far att förklara för mig astronomiens grunder; jag utforskade af Squills, som var en ifrig botanist, några af mysterierna i blommornas lif. Men musiken blef min hufvudlidelse. Min mor (ehuru dotter af en ut