Aftonbladet – 18 juli 1853, sida 3

på .min sista födelsedag! Den elaka ungen skuffade väl ut der; kan jag tro! Mrs Primmins var fasligt tädd för min far — hvarföre vet jag icke, om icke derföre att mycket pratsamma personer vanligen äro rädda för dem som äro tysta och skygga. Hon speglade hastigt på sinshusbonde, som: började visa åtskilliga tecken till återvaknande uppmärksamhet, och utropade hastigt: Nej, kära fru, det var icke den snälla gossen, Gud välsigne honom; det var jag! Du! Hur kunde du väl vara så vårdslös? Och du visste huru högt jag värderade både krukan och växten. Det väntade jag mig icke, Primmins! ; Primmins: började snyfta. Narras inte, deddal sade en liten gäll stämma, och master Sisty, utträdande ur huset mycket stolt och styf, fortfor bastigt: Banna inte Primmins, mamma; det var jag gom skuffade ut blomstervagen.n Tst! sade Primmins, långt ängeligare än förut, och säg bestört på min far, som mycket betänksamt aftagit sin hatt och nu, med fullt vakna ögon. allvarsamt betraktade scenen: Tst! Och om det var han. som gjorde dety kära fru, så var det bara:af ev händelse; bän kom att stå så och rådde ails icke för det. Icke-sannt, master Sisty? Sig (Med en hviskping) seller dadda blir mycket ond.s Lika godt, sade min mor; jag förmodar det skedde i våda; men se digybättre för en annan. gång, mitt barn! Jag ser du är ledsen att ba bedröfvat mig. Se här har du en kyss; geugga icke ögonen nu. .Nej mararea, mamma skall icke kyssa mig; isg förtjenar ej det. Jag skuffade ut blomstervasen med flit.n rJas8å! Och hvarför då?, sade min far, i det han steg upp. Mrs Primmins darrade som ett asplöf. På spektakel, sade jag, hängande hufvu