gra klosterlöften såsom bindande, och att samma ögonblick, då en nunna klagade miss. nöje, upptogs hennes sak af lagskipningen pi samma sätt som om den rörde hvilken son helst annan undersåte. Mr Fråven: anförde-deremot exemplet af er ung flicka) fom blifvit af sin far insatt i et kloster emot sin vilja, och qvarhölls der till. dess hon slutligen fick tillfälle att fly. Har anförde detta, emedan det bevisade att förestånderskorna i ett kloster hade instängt er person mot hennes vilja, och att en lag derföre behöfdes emot ett sådant tyranni. Mr Newdegate talade för motionen. De värde ledamöterna på andra sidan hade tagit sin tillflykt till den taktiken att helt enkelt neka till alla de fakta som anfördes till styrka för motionen. Han uppläste härefter ett utdrag af Lignori, som beskrifver. hvad vistelsen i7eti kloster vill säga för en nunna, som är nog olycklig att der qvarhållas med tvång, och hvarest det kallas ett helvete på jorden. Ett sådant ansåg han. ej böra fördragas i England. Låt den som vill gerna få vistas i kloster; men en lag bör finnas till skydd för dem som icke vilja der. qvarblifva. Han föredrog härefter förhållandet med ett mål kalladt Fullom emot Macarthy, handlande om två fruntimmer som voro intagna i ett kloster, och hvarom en af deras slägtingar, hörd på ed, hade berättat att den ena, vid namn Marie, sagt att hon gråtit hela natten efter att hafva undertecknat ettkontrakt, hvarigenom hon öfverlemnade all siov egendom till klostret, och derföre att hon ej fick lof att träffa sin syster Catherine, emedan denna då undergick en bestraftning, samt att denna Catherine få vecko! derefter, då hon träffat-henne, berättat, att när hon undertecknade det nyssnämnde kontraktet, hade det förekommit henne som om pennan suttit i handen på ett lik; men att hon i följd af sitt löfte var tvungen dertill. Syftemålet med dessa inrättningar var att åtkomma. så mycket, timligaegodelar som möjligt, och det vår en källa, från hvilken kardinal Wiseman väntade att draga stora hjelpmedel