(Insändt.) — Ett försök att kullkasta näringsfriheten Em liflig agitation är för det närvarande inom bufvudstaden ä bane emot näringsfriheten, och dagligen tillställas sammankomster inom de särskilda yrkena af handtverkare för underskrifters samlande ä en petition rörande denna fräga till H. M. Konungen. En dylik sammankomst var tillställd sistlidne mändag för skomakargesäller och arbetare i f. d. skomakareembetets hus. Ordföranden hr skomakaremästaren Wahlberg uppläste en läng skrift utgörande förslag till nya lagbestämmelser, hvilka gingo derpå ut, att ingen utan att ega borgarerätt med egna händer skulle få sig och de sina försörja, emedan mästare och borgare skulle lida deraf. Meningen är att fö gesällerna underkastade den gamla skräordningen ock fabriksarbetarne tjenstebjonsstadgan. På tillfrågar till de närvarande om de gillade den upplästa skrif ten, hördes ett allmänt ogillande, och straxt derpå uppträdde skomakaregesällen Olof Lind och förklarade; att han för sin del häruti endast fann ett försök af mästare att göra arbetarne beroende af sitt eget gedtycke; han tyckte, att alla menniskor borde hafva rättighet att sig och de sina försörja på hvad ärligt sätt som erg Herr Linds tal. väckte en så allmän anklang, att det af stormande bifallsyttringar blet afbruotet. Då han äter erhöll ordet, tackade hav mästarne för deras besvär med tillställandet af sammankomsten, hvarpå han aflägsnade sig, ätföljd af flertalet af de närvårande. Ingen enda underskrift kunde erhällas och sammankomsten, som fick en oväntad snöplig utgång, förklarades slutad. Deremotuppträdde en af de närvarande -med en annan petition, rörande bränvinets bortskaftande, i anledning hvarat de bortgående genast återvände. Denna petition gjorde större lycka; ty den vann utan allt förordande om: kring 150 underskrifter, och hade säkert fätt flere, om mängen ej dragit i betänkande att sedan den tryckta listan var fullskrifven teckna sitt. namn på lösa blad, hvaraf missbruk lätt kunde göras. Vidsamma tillfålle detta passerade i skomakareembetets hus firade arbetareföreningen på Kastellholmen en afskedsfest för en af sina mest värderade ledamöter hr magister Borg, hvilken i dessa dagar iemnar hufvudstaden. Bland skälar som der utbragtes glömdes ej den för Näringsfriheten, med den lif ligt uttalade ötvertygelsen, att den i Konung Oscar kulle finna sitt säkraste skydd, och att ej någon ätergång i detta afseende mera vore möjlig.