Aftonbladet – 9 juli 1853, sida 3

öfversten skulle likväl vid ett af Pibl vid detta tillfälle begärdt och erhållet enskildt samtal, dervid Pihl beklagat sig öfver den honom Ööfvergängne behandling, förklarat sig ej finna nägon orättvisa vara begången. Tillika har Almroth i sammanhang härmed, jemte förmälan att ätskillige af Pibls kamrater efter erhållen underrättelse om hvad denne vederfarits, infunnit sig bos sekundchefen för att utbedja sig upplysning om hvad Pihl felat, som kunde rättfärdiga den honom öfvergängne behandling, rörande öfververstens förfarande i anledning af Pihls kamraters omförmåldte företag sfgifvit en berättelse, som gär lerpå ut, att öfversten skulle i denna fräga gätt till väga på ett vacklande och mindre lämpligt och värligt samt med militärisk esprit förenligt sätt. Uti afgifne förklaringar hafva öfversten grefve von Stedingk, majoren Oxehufvud och ryttmästaren grefve Björnstjerna bestridt att till pröfning blefve upptaget vad Almroth angifvit beträftande sergeanten Pihl öirergången förment olaga bebandling, enär Pibl sjelf 3j klagat och Almroth icke visat sig hafva blifvit at w0nom befullmägtigad till klagans utförande, hvardrutan majoren Oxebufvud upplysningsvis anfört, att sedan vid Pihls aflefverering till en annan underofficer af stall-inventarii-persedlar, som Pibl emotta git, saknats en spruta äfvensom en öfver intaget och itgänget fourage förd anteckningsbok och Pihl, derom Af sin esqvadroaschef tillspord, svarat med sturskhe: och vanvördnad, blef konom derföre anbefalld arresi och sedermera i behörig ordning af sekundebefer ilagd extrajudiciel bestraffning af fångelse vid vat e: och bröd, samt att dä Pibl vid majorsförhöret. vå tillfrägan erkände sig hafva af före honom va ande stallunderofficeraren vid esqvadronen, hvars nam: ar Lindblom, emottagit den ifregakomne anteckningsooken och att han den äfven innehade, men icke utewnade, visitation efter samma bok, som ingalunde rar Pihls enskilda egendom, utan en e qvadronens illhörighet, på majoren Oxehufvuds befallning verkställdes i Pibls inom kasernen varande boningsrum; och före bestraffningens undergående blef Pibl på vanligt sätt visiterad, hvilket äfven hade till följd att en flaska, innehållarde bränvin, honom fräntogs. Öfversten grefre von Stedingk yttrade sig jemvä! beträffande hans anmärkte förfarande i anledning deraf att åtskillige underofficerare infunnit sig hos öfversten med framställningar i anledning af tegernten Pibls arrestering; och löjtnanten Boij bar i ngifven skrift tillkännagifvit, ati som den anmärkte, af honom verkställde visitationen skett på tjenstgörande möajorens befallning, löjtnanten ej hade nögo: ztt säsom förklaring vidare anföra. I arvledning af de afgifoe förklaringarne inkon Almroih med päminnelser, deruti bar, under yrkande utt Almroths angitvelse rörande sergeanten Pibis be handling mätte upptagas och Almroth få med uppgifne vittnen styrka hvad han förmält, tillika yttra! sin förmodan, att möjligen anledningen till det stränga törfarandet med Pibl varit, att till befälets kunskap skall kommit, att Pibl, af harm öfver ryttmästaren grefve Björnstjernas beteende mot honom, tällt nägo: hot att framdeles, sedan han lemnrat tjensten, i ett afseende hvarom här nedan vidare förmäles, klämma efter vederbörsrde, såsom Almroths ord fallit, medels: ofvanberörde anteckningsbok. Krigsfiskalen bar sedermera uti det memorial, den hemställan blifvit gjord om muntligt förhör i ättkillige delar af målet, betröffande A!rozroths avgif relse rörande sergeanten Pihl öfvergängen förment D:aglig behandling, yttrat det krigsfiskalen, på anförle skäl, ansäg Almroth icke vara behörig att i denna el föra någon talan och att följaktligen muntlig: örhör i denna fråga ej uppå Almrotbs begäran kunde oÖsa ega rum, hvxrförutan bär nämnes att krigsfiskajen förut vid förhöret den 18 Mars 1852 inlemnat en at Pihl till krigsfiskalsermbetet ingifren skrift af in nehåli att en af honom undertecknad, till bemöite smbete ställd skrifi, innefattande nägra angifvelser om förhållanden vid kongl. lifgardet till käst, blifvit sort förut i Pihls boningsrum, honom ovetande, borttagna och att Pibl, som på seduare tider ej ämnat inlemna densamma, befarade det nägen illasinusc person kunde derst göra missbruk samt derföre anhöll, att om nämnde skrift skulle blifva till krigs: fiskalsembetet ingifven, densamma mätte varda utan vidare ätsård till P:bl äterstäld, äfvensom krigsfiskajen vid samma förnör yttrat, det han af sergeanter Pihl erbä:lit bekräftelse på sin förmodan, att Almroths den 11 Mars ingifne skrift till det väsentligaste sore af samma innehåll som den, hvilken, på säti ofvan förmäles skall blifvit Pibl fräcdömd; i anled viog bvaraf Almroth ytirat, det han saknade all körsedom om Pihls skrift och att Almroth på annat sätt örskaffat sig de upplysningar, som omförmäldes i Almroths den 11 Märs ingifce avpgifvelseskrift. Vid det i mälet den 27 Javusri innevarande är nällna förhör har Almrotb, med förnyande ef sitt yrsande att angifvelsen rörande P:.bls behandling mätte ill prötving upptagas, kegärt att få ingifra en med Pihls namn undertecknad skrift, com Pibl skulle hafve ill Almroth lemnat, med uppdrag att den till Kongl. trigshofriten ingitfva och hvilken skulle röra bland 1 foxbarda ämne, som Almroths angifvelse röiav:e Pib!s Lebandling, men etter det krigsfiskalen, ned erinran om innehället af Pib!s ofvanberörde tili srigsfiskalsembetet ingifne skrift och dä Almroth icke visat sig vara försedd med fullmakt af Pibl till den nu ifrågakomnoa skriftens ipgifrende, bestridt afseende i Almroihs nyesberörde begäran, har Kongl. Krigsbofrätten, genom beslut, på anförde skul, förklarat sig icre kunna den omförmöälde handlingen emotiaga, hvarefter Aimroth vid ett följande förhör ytrat att Pihl, då han sagt att en af honom författad skrift blifvit honom fränstulen, är vorden till berörde förslarande mutad. Och bör härvid nämnas, att Alm oth under förhören innevarande är tillkännagifvit, stt Pibl, som icke vidare tjenade vid Kongl. Lifgar iet till i äst, numera lemnat riket. 4:0 Almroth har argifvit at: vid dem esqvadron, son su innehafves af ryttmästaren grefre Björnstjerna, venne gardister, hvilkas namn voro Åkerström och Wahlgren och at hvilka den förre ännu tjente qvar vid regementet, men Wablgren deremot numera var avställd vid Kongl. Andra Lifgardet, blifvit, unde tet friherre Manderström var chef för esqv droneu, dr olofligt tillgrepp at en sä kallad jernböck, tillbö ig regementets stall, på nyssbemälde ryttmästa;e: efallning, utan föregånget msjorsförhör, afstraftad: wvardera med 50 prygel, och, oaktait nämnde af den: segäpgna vanärande förbrytelse, tillätits att vid regenentet qvartjena. (Forts. följer.) RÄTTEGÅNGSoch POLISSARER. I deg har uti poliskammaren ingenting af vigt örgfaliit.