Aftonbladet – 9 juli 1853, sida 2

öretogos äfven af mig, ehuru vädret hela tilen var särdeles regnigt. Öfverallt genomfor ag de mest bördiga, ac mest leende nejder. ordens sommar stod i sin ljufvaste fägring; len täta, gröna gräsmattan strålade af tusenals skiftande blomsterjuveler, de gpäda blalen, de halfvuxna åkrarne — ack! det var visst icke någon erinring af de så nya beundrade scenerierna under tropikernas sol, uen en erinring, kanske ännu mera ljuf, af omrmarglansen i hemmets ängar och lunder! eh att jag i fulla drag ingög doften från lessa så välbekanta skönheter, att jsg lä nina ögon frossa och mitt snne hvila sig vid synen af de kära dragen af bemmets natur, letta behöfver jag väl ej säga dig. Efiör att under fyra degars tid i skiljda igtningar genomvandrat Plymouth och dese jerkligen sköna omgifningar, deltagit i de påsående nöjena såvidt omständigheterna tillito — gick jag ombord lördagsqvällen, och sönlagsmiddag skedde afseglandet från Plymouths amn. En särdeles gynnande vind bragte oss snart versöfver Kanalen och påföljande morgonen kl. 7 befunno vi oss ankrade utanföre CherD0urg. , Anblicken af det franska landet här är på ntet synnerligt sätt skiljaktigt från det engelska. Der äro samma mot hafvet nedsluttande höga kullar, betäckte af de lummigaste löfdungar, af de bördigaste åkerfölt, af de mest pittoreska byar och herresäten. Afven sjelfva SE öger i sina till håfvet angränsande skyddande anlöggningar stor likhet med den