JCUa ar fICUal vallt DESOoRL ar Av spansKa skepp, som intagit laddningar af fisk. UTRIKES. Vi ha i-dag erhållit utländska blad med underrättelser från London af den 2, från Paris, Brissel och Berlin af den 3 samt från Hamburg af den 4 dennes. Öfverallt finner man uppmärksamheten nu . högsta grad spänd på de orientaliska angelägenheterna. Hamburgerbladen af den 4ha redan fått del af det af oss å annat ställe i bladet införda ryska manifestet af den 26 Juni; men de meddela derjemte en depesch till Berlins telegrafiska Correspondens-Bureau, hvilken äfven återfinnes i Times, och gom förmäler att ryssarne redan den 25 Juni intågat i Jassy med 12,000 man, samt att Journal de Constantinople, betecknar öfverskridandet af gränsen såsom en krigsförklaring. Morgontidningarne i Wien för den 2 dennes tala i en mycket fredlig ton, oaktadt de taga för afgjordt att ryssarne redan hade inryckt eller med det första skulle inrycka i Donaufurstendömena och äfven omnämna en förklaring af Porten, att den skulle anse detta såsom en krigsförklaring. Österrikiska fälttygmästaren grefve Gyulay har afrest till Petersburg, ehuru, såzom man påstår, endast för ait efter inbjudning bivista det stora lägret. Augsb. Allg. Zeitung, meddelar. följande : från sin välunderrättade, nästan halfofficiella korrespondent i Wien: sEhuru man här icke betviflade, att det ryska ultimatum skulle förkastas af Porten, så hade man. dock väntat att få se ett motiveradt vägrande svar, i hvilket man fästat uppmärksamhet på de uttryck i Rysslands noter, som syntes divanen stötande, och såluada bana en möjlighet till fredlig bemedling. Beklagligen är detta icke händelsen, och innehållet af Portens svar af den 17, som här blef officielt bekant den 25, betager oss nästan all förhoppning att denna differens kan i godo biläggas. Det är, efter hvad man nu finner, icke blott ordalydelsen af den ryska noten, som väcker anstöt hos turkiska regeringen, utan den förkastar i sjelfva principen den garanti som Ryssland fordrar till skydd för grekiska kyrkan i orienten, hvarigenom först egentligen träder i dagen skillnaden mellan den af Ryssland projekterade noten och den som Porten vill sätta i stället. Då nu Ryssland icke vill afvika från sin princip om en garanti för den orientaliska kyrkan, så stå båda kabinetterna nu tvärt emot hvarandra och bemedlingsförsök synas numera nästan omöjliga.n . Österrikiska bladet Wanderer, meddelar följande från Konstantinopel erhållna framställning af de. sednaste händelsernas gång: Det af herr Balabine till Reschid Pascha öfverlemnade af hr v. Nesselrode undertecknade ultimatum blef föremål för en rådplägning i divanens stora råd, till deltagande i hvilken alla högre embetsmän och dignitärer kallades. Efter lifliga debatter beslöts med stor majoritet afsändandet af ett nekande svar, som i det väsentliga öfverensstäramer med det som lemnades furst Menachikoff. Resultatet af rådplägningarne meddelades sultanen, och denne uppdrog åt utrikesministern att författa ett afslående svar till kabinettet i Petersburg. Då br v. Nesselrode i slutet af sin not lägger vigt uppå, att kejsar Nicolaus, för att upprätthålla de vänskapliga förbindelserna med Porten, skall göra allt hvad hans värdighet tillåter, så har man äfven slutat den turkiska svarsnoten med några dylika ord. De turkiska statsmännens förhoppningar om bistånd från franska och engelska regeringarne ha vunnit ny styrka. ÅAngfartygen Caradoc och Chaptal bragte de vestliga makternas representanter för Turkiet mycket gynnsamma instruktioner, i hvilka såväl lord Redeliffe som hr de la Cour erhöllo fullmakt att icke blott uppmuntra turkiska regeringen till energiskt motstånd mot de ryska fordringarne, utan i händelse af en konflikt skydda Portens integritet. med alla de medel som stå dem till buds. Båda sjömakternas flottor äro redo att tillsammans med den turkiska operera emot ryska flottan på Svarta hafvet, och det goda förståndet mellan de båda vestliga makterna, äfvensom deras afsigt att skydda Turkiet och till hvarje pris upprätthålla status quo, äro satta lutom all fråga. Reschid Pascha gör allt möjligt, för att underhålla denna för Turkiet gynnsamma stämning., Enligt Globes, korrespondent från Paris kan man lita på det franska kabinettets fasthet i Idenna sak. Fould skall vara den ende bland Iministrarne, som för allvar tror på krig; men lalla äro ense med kejsaren derom, att det skulle vara en förderflig . politik att nu visa Iden ringaste svaghet mot czaren. I en le-Idande artikel försäkrar Glober, att ryska kejJsaren mycket misstager sig, om han fortfaIrande räknar på bristande enighet mellan Eng-. land och Frankrike, och att vissa kontinentala I makter visst skola få anledning att utträda ur :Iden neutrala ställning de hittills iakttagit. I Engelska tidningen the Press meddelar följande: Nyheten att Porten förkastat ryska lultimatum anlände till Petersburg den 24 Juni. Ryska kejsaren afgaf genast personligen en Iförklaring för Frankrikes och Englands sänIdebud i de mest energiska ordalag. Han sade latt till och med förstörandet af hans flottor licke skulle hindra honom att eröfra Turkiet och förskaffa sig vederbörlig satisfaktion. RyIska armåeens fjerde division har fått order att inrycka i Moldau. Ryssland har för ögonIblicket 160,000 man vid Svarta hafvets stränder. Från Konstantinopel skrifves i Triester Zeit. att österrikiska och preussiska regerinIgarne förklarat sig neutrala, en underrättelse .leom var Porten mycket välkommen. Turkiets inbyggare af alla trösbekännelser intressera sig för Portens sak. Grekerna inse, att de endast tjena Ryssland till en förevändning för att kunna rikta ett länge måttadt slag mot Turkiet, hvarföre äfven antalet af rygsvännerna blir allt mindre.