20 badet Vad AVÄVIAVIIA MAL UUAA MVLAL MARIA MSSSIVN nan under sednare åren vunnit om täckdiken, illkännagaf hr Bergelin att bland de exponeade machinerierne funnes en af inspektoren JD. J. Tenggren uppfunnen, mycket enkel mahin, hvarmed tegelrör till täckdiken kunde örfärdigas och som endast kostade 25 rår gel samt uppläste en af hr Tenggren insänd c ippsats om dessa diken, hvilken vi, när ut-lf rymmet medgifver, skola meddela, emedan denj: nneböll åtskilliga upplysningar af intresse för : ordbrukaren. Hr Bergelin meddelade deref! er en kostnadsberäkning öfver täckdikningli ned rör å ett tunnland jord, hvartill, närl: likena legat på 15 alnars afstånd, ätgått omkring 40 rdr rgs, bvilken beräknings riktighet br Odelberg, efter den erfarenhet han vunnit, l: ritsordade. Af alla ämnen man begagnat till täckdiken, ansåg hr Odelberg företrädet i allmänhet böra lemnas åttegelrören, så vida man l ej hade tillgång på god klappersten i denl jord som dikas eller dess grannskap. I anledning af den uti programmet upptagna fråga huruvida man inom länet vunnit någon erfarenhet i afseende på jordmånens tjenlighet för hvitbetsodling, upplystes att vid Nyqvarn och Widbynäs först i år dermed skett försök. Hr Nathorst lemnade flera intressanta uppgifter om hvitbetsodlingen, och direktör Stenberg meddelade den erfarenhet han vunait vid Landtbruksakademiens experimentalfält. Hr Stenberg ansåg det vara tjenligast att så hvitbetsfrö tidigt på våren innan kälen gått ur jorden och att ingenting -vunnes genom att plantera hvitbetan frän drifbänkar, men då den gick mycket djupt och mnedträngde i jordeni ända till. 2 å 3 alnar, befordrade alfiuckring il hög grad hennes tillväxt. Vid den följande frågan, gom afsåg att få utrönt huruvida man hade någon erfarenhet om nyttan af åkerjordens fördjupning, viteordade brukspatron Zethelius och hr Odelberg de stora fördelar som deraf kunde för jordbruket hemtas, synnerligast vid odling af rotväxter. Hr Arrhenius rekommenderade-i sådant afseende den s. k. alfluckraren, hvarmed luckringen i hans tanka lättare kunde verkställas än med plog. I sammanhang härmed meddelade grefve Anckarsvärd och hr Stenberg några rön i afseende på det betydliga djup, på. hvilket sädesoch rotfruktsrötterna nedtränga i jorden och hvarå såsom exempel anfördes, att rågroten nedgår till ett djup af ända till 2 alnar. Efter behandlingen af några frågor af mindre vigt, som icke föranledde rågon diskussion, öfvergick sällskapet till frågan om lämpligaste tiden för tjenstebjons flyttning, hvarvid upplöstes ett väl motiveradt yttrande af br P. Pettersson, som gick derpå ut att flyttningstidens förändring till Juni månad skulle ej blott betydligt minska de af honom anförda mångfaldiga svårigheter och betryck, hvarmed tjenstebjonen hafva att kämpa så länge flyttningen skall ske i Oktober, utan ock för husbönderna vara fördelaktig, såsom ledande till minskning i kostnaderna och besväret för tjenstehjonens flyttning; men, sällskapet syntes dock vidhålla den åsigt som vid sednaste sammankomst uttrycktes, eller att nuvarande flyttningstid vore den tjenligaste. Den sista fråga programmet upptog angick behöflighet af förmyndarekamrar. De så ofta anförda skälen för och emot funno äfven nu sina målsmän, men diskussionen i denna fråga ledde icke till. något praktiskt resultat. Sedan täflingsplöjningen blifvit verkställd, blefvo de derföre bestämda priser sålunda utdelade, att första priset, en silfverbägare, tillföll drängen Lars Jansson från Sundsör för plöjning , med skottsk plog, andra priset, tre silfverspesier, drängen Anders Blomgren från Nyqvarn, som begagnat engelsk plog, och tredje priset, två specier, åt drängen Anders Pettersson från Sundsör, som haft s.k. Wadsbo log. p JM af hr Bergelin föranstaltade exposition af åkerbruksmachinerier och redskap var ganska talrik och besågs flitigt. Hr Tenggrens omnämnda machin för tillverkning af tegelrör ådrog sig särdeles uppmärksamhet för sin enkelket. Den kan tillverka. 1000 tegel på dagen och skötas af 3 personer, Sällskapet intog gemensam middagsmåltid, och sedan det besett pappersbruket och sågen vid Nyqvarn, afreste en del af sällskapet till Sundsör, der qvarn och tegelbruz, togos i ögonsigte,. . hvarefter Dahlberg. återgick till Stockholm, dit ankomsten skedde vid midnatt. Detta möte skall säkert efterlemna en angenäm hågkomst hos alla som deruti deltogo. Egaren af Nyqvarn, hr Bergelin, hade icke sparat hvarken kostnad, eller besvär, för att bereda de besökande trefnad och nöje. De lyckade anordningar han i sådant afseende, vidtagit, vittnade derjemte om en sällsynt smak. Då br ordföranden vid afresan från Nyqvarn för hr Bergelin tolkade de närvarandes tacksamhet, uttryckte han en känsla, som tvifvelsutan delades af alla, Egarne af Sundsör och Widbynäs, hrr Hård och Elgenstjerna, som ställt ett stort antal hästar och vagnar till sällskapets diposition för färden från Sundsör till Nyqvarn, hade äfven gjortsig förtjente af sällskapets tacksamhet. Ett mera passande ställe för mötet än vid Nyqvarn hade icke kunnat väljas. Utom det att det i grannskaskapet väl skötta landtbruket förtjenade att tagas i betraktande, bade man tillfälle att bese de betydliga fabriksinrättningarne vid Nyqvarn och Sundsör. Också tillbringades hela dagen under den gladaste sinnesstämning. —HORGE. Vi ha i dag erhållit norska blad af d. 4 d:s. I Den 2 begrofs statsrådet Sörenssen. Han Iadoawadage Hill arafven af en Mängd nNersoner I