Aftonbladet – 6 juli 1853, sida 2

Article Image
tall. Vid foten af denna sednare är en liten halfmåneformig och stensatt fördjupning: af några alnars vidd, fordom begagnad säsom en fisk-vattenreservoir. Vid dess kant plägade kejsaren sitta på en stol, försjunken i ostörda drömmar och matade sina fiskar. Jag må bekänna, att jag nästan helst dröjde vid denna lilla brunn, der han, den väldige, strödt brödbitar åt sina fiskar, såsom förut kronor och riken åt måhända lika hala slägtingar och vänner, och näppeligen fanns der något ställe, så egnadt att framkasta betraktelser öfver det så kallade storas fåfänglighet och förgänglighet, som detta, der allt — hvartut än ögat vände sig — endast bar vittae om — glömska, förakt! : Sedan jag besökt alla dessa ställen, lyssnat till flerfaldiga lokala anekdoter, som troligen ännu länge skola lefva i minnet och upprepas, vandrat ner i dalen, der trädgårdarne lågo och der jag förskaffade mig en mera njutningsbar och mättande vederqvickelse än uppe vid fängelseruinerna, samt vid stranden aftvått mig stoftet af. det dystra Longwood, begaf jag mig bortåt ett hotell, beläget invid de högre bergen och nedsteg derifrån i grafvens dal. Jag har redan nämnt, att denna ligger ungefär midt på ön nedanför de höga centralbergen och att den här från en obetydlig fördjupning vidgas och nedtryckes, i det den slingrar sig utåt kusten, hvarest den allt mera antager samma ödsliga och stelnade utseende, som de omgifvande höjderna. Men häruppe lefver lifvet i sin grönaste fögring, och fridn fullt och inbjudande är det i sanning att blicka ner deruti. .Uppifrån vägen genomvandrar man först en temligen vanvårdad ehuru bördig trädgård, tills man kommer nederst i för sta dalsänkningen, som ej är mera än några hundrade alvar aflägsen. Här står en liten svart träbyggnad, hvarest ställets väktare äro inlogerade och der man i en bok upptecknar sina namn, på samma gång man erlägger den engelska afgiften af 1!, shilling, hvartill man sedan måste foga en liten dusör efter behag för de små reliker af pilblad, . blommor (Napoleons-geranium),; Cypressbitar, bly-, muroch tegelbitar, hvarmed man; sig och de Bina till framtida erinting, belastar sig. Och så

6 juli 1853, sida 2

Thumbnail