Aftonbladet – 29 juni 1853, sida 2

menade, att det ej står så illa till härmed och som hänvisade mig på det ordnade till. ståndet i alla grenar af landets förhållanden på de förträffliga och kostbara väganläggnin:. garne, de magnifika publika byggnaderna och inrättningarne, de kostbara skolorna i alla di. strikter o. s. v., och som anmärkte, att all: detta var ett verk af den nation, hvars Jef. vande ande är public spirit och af hvars företagsamhet företrädesvis allt stort och nyttigt framkallas. Men flera voroi sanning de, som ännu bibehöllo en slags religiös kärlek till hvad äfven de kallade pbla belle Patrie, och som, fransmän af uppfostran och vana, kände i sina bjertan en oemotståndlig motvilja mot den nu herrskande nationen. De böja sig dock undergifvet under la foree des choses, och allt tyder på att lugn för framtiden skall herrska öfver Mauritius. j Öns klimat erbjuder för många intressanta fenomener att helt och hållet här förbigås. I Port Louis är genom nuvarande guvernörens inverkan inrättad en meteorologisk societet, som genom att publicera flera värdefulla upplysningar angående väderleksförändringarne och orkanerna i dessa trakter, verkat mycket godt. Mauritius är bekant för sina våldsamma, gräsigt förstörande orkaner. Det har egentligen lott tvenne skiljda årstider. Den första och behagligare är vintern, som begynner i Maj ch slutar i Oktober. Den andra och varnare är orkantiden, hvilken varar under de friga månaderna. Förebud till dessa förfärliga vindstötar börja edan i December med a. k. cycloner eller äftiga vindkast, som gå vestoch ostvarts fver ön. I Februari förbigår nästan ingen ag utan dylika cycloner, och man har obsererat, att på 32 år af 52 orkaner inträffade 5 i denna månad och 14 i den nästa, som f årets hetaste, då termometern uppgår till rellan 84 och 909 Fahr. Efter d. 15 April vänr man sig i allmänhet inga dylika förödande la ormar. Åf vintermånaderna är Augusti den t ehagligaste. Himlen är då klar, lätta silf-ä erhvita skyar sväfva strödda på den, marken !a