Aftonbladet – 28 juni 1853, sida 3

fången Samuel Andersson dömdes i dag af rådhus rättens femte afdelning att, för förfalskningsbrott I mista äran och böta 40 daler silfvermynt med 13 rå: k. banko eller att, i brist af böter, undergå 17 iten och bröd ; dock skulle dette jutslag ur d hbofrätts pröfairg. ; 1e afdelning fiikände, mejdelst utslag, under förliden gärdag, vaktmästaren Jo: jbän Brazdt och arbetskerlen Johan Erik Nilsson frän det ansvarspåstående förre gardisten Lars Erik Westerlund ä dem yrkat, för det de genom upptagande af Westerlunds ryssjor och utläggande af sina egns vid en sten i Norrström, förgripit sig emot den häfc Westerlund till samma fiske förvärfrat, genom att en I er tid, utan inträng af andra, dylikt fiske ha ut vat. i — I dag fortsattes uti poliskammaren ransakningen angående det väldsamma uppträde, som sistl. lördag uppstod dä spanmälsbäraren Bång skulle forslas till bäktet. I anseende till der. mängd personer, hvilka voro inkallade, hölls förhöret af hr polismästaren De Maråe uti notarierummet. Källaremästaren Forssberg uppgaf att han, under: rättad om uppträdets början, skynuat ned på krogen och då funnit hustru Bång liggande omkullskuffad ä golfvet. Dä Forsberg sökt förbindra ytterligare väld, hade han af Bäng blifvit knuffad och slagen, hvarefter Forssberg begifvit sig upp i sin källarelokal. Bäng hade sedermera rusat in i källaresalen och sönderslagit ä disken stående glas och buteljer. Huru vid aftorslingen tillgått hade Forssberg sig icke bekant, nen hade hört omtalas att patrullkarlarne blifvit sparkade och knuffade. Korporal Hellström, som anfört den första patrullen, vilken bestätt af 8 man, påstod att patrullkarlarne icke blifrit knuffade, och enabanda berättelse afgäfve zorporalerne Svensson oeh Bellander, hvilka anfört 1e tvenne öfriga patrullerna. Hela folkmassan hade sastat sig öfver patrullerna och ryckt Bing frän dem. Patrullerne hade haft göra med atträdda sina gevär. Förutom i gär omnämnde gardisten Klaff, hade äfven gardisten Berg blifvit biten i armen. De fleste af szardisterne förklarade att de icke blifvit förfördelade, 2buru flere andra vittnen uppgåfvo att de blifvit iila silltygade och knuffade frän den ena sidan af gatan ill den andra. Gardisten Snygg påstod bestämdt, utt icke allenast han, utan äfven öfriga patrullkarla: och poliskonstaplar blifvit knuffade och sparkade Folkmassan hade vid tillfället utgjort öfver 1000 personer, Gardisten Nyberg yttrade: att då han höll i benen oå Bäng hade folkmassan trängt sä hastigt på, att patrullen ej kunde komma fram. Flere bättre klädda personer hade uppmanat välds verkarne att rycka Bäng lös från patrullerne, och deribland uppgafs skräddaremästaren C. J. Lundberg. Denne, underrättad om att han af poliskonstaplar varit eftersökt i sitt hem, inställde sig sjelfmant under förhöret. Poliskonstaplarne Bergman och Kindberg, äfvensom gardisterne Forssander och Hellsten intygade, att Lundberg, som hela vägen till häktet ätföljt folksamlingen, oqvädat säväl poliskonstaplar som gardister. Lundberg skulle ha yttrat: Ni bär er åt som politidrängar och icke som militärer, ni ska få skyldra i tidniogarne,. Lundberg bestred angifvelsen; men erkände att han uttryekt sitt ogillande öfver det sätt hvarpå häktningen uttördes. Uppassaren Johansson intygade, att samtlige spanmålsbärsre, anförde af bäktsde Liljefeldt, ryckt Bäng från patrullen, och hade häktade Landgren ryckt geväret från en af gardisterne. Att gardisterne verkligen blifrit sparkade och slagne vitsordade Johansson. Mölet uppsköts tills om lördag och förklarades spanmälsbärarne Ekblom, Hellström och Sam. Svensson skyldiga träda i häkte, så att nu tio af väldsverkarne ro häktade. — Språkläraren Wennerdahl hade i går tiil poliskammaren erhällit kalelse ä en hr Oscar Lundeqvist, som titulerar sig notarie, med yrkande att han måtte åläggas äterlemna ett utslag på en perutmakaren Zian tillhörig fordran. Lundeqvist pästod att stämningen vore ohemul, emedan han icke af sin hufvudman blifvit tillsagd äterlemna dokumenterne. Wennerdahl deremot förklarade, att han visst 20 gånger, under löfte att erhålla handlingarne, nödgats förgäfves päminna Lundeqvist derom. — Polismästaren ansäg sig icke kunna taga befattning med mälet, utan känviste parterna till vederbörlig domstol. — Dalkarlen Hans Mattsson från Mora, numera boende uti Yxelöns by i Ösmo socken af Stockholms jän, blef i Augusti månad sistlidet är på väg bärifrån staden till sitt hemvist bestulen på diverse suloch passläder, som han uppköpt här i staden. I sitt sällskap hade. Mattsson haft ätskilliga dalkarlar, och under det han läg och sof i ea skogsbacke föröfvades stölden. För tillgreppet misstänktes dalkarlen Daniel Danielsson fiån Rättvik, och dä denne händelsevis i lördags här i staden anträffades at Mattsson, blet han af tillkallade poliskonstaplar afförd till vaktkontoret. Danielsson förnekade att ha foöröfret stöldon, men dä han erkände sig hafva innehaft det stulna, så blef han häktad. Danielsson, i går inställd till polisförhör, vidhöll sitt förnekande att afva föröfvat stölden, och om ätkomsten till lädret afgaf han en högst egen berättelse, Han påstod sig vara mycket hemmastadd i trollerikonsten, och fördenskull hade -bam medelst begagnande af en s. k. svartkonstbok lyckats förmå den sannskyldige tjufven att bära til sig det stulna lädret. Midt i natten hade tjufven, som var en vermjänning, bultat på Danielssons dörr och aflemnat 1äderbundten samt skyndsamt derefter aflägsnat sig. Danielsson kade derefter bortskänkt lädret till sina kamrater. Hr pslismästaren antog icke denna uppgift för god, utan remitterade mälet till vederbörlig domstol å landet, oeh qvarsitter trollkarlen i häktet. — Skräddarelärlingen Alexander Källman, i lära hos skräddaren Blomqvist, boende i huset n:o 2 Skärgärdsgatan, blef i lördags häktad derföre att han i rusigt tillstånd så illa misshandlat och sparkat uti Blomqvists tjenst varande pigan Amalia Berger, att hon afsvimmat ech först sedan fältskär blifvit tillkallad kunnat äterbringas till sans. Dä pigan Berger genom den henne öfvergängna misshandlingen ännu igger sjuk, så uppsköts målet i afbidan på anmälan om hennes tillfrisknande. Källman återfördes i häkte. — Dränggossen Gustaf Eriksson, hvilken är anstäld som betjent hos tvenne mycket kända herrar, bröderne Lindroth, bade begärt kallelse ä sing bus bönder med yrkande att bli skiljd ur tjensten derföre att han fick svålta och icke kläder att skyla sig med. F. d. studeranden J. F. O. Lindroth och f. d. landtorukseleven J. C. Lindroth pästodo att Eriksson icke nade själ att klaga. De bäda herrarne Lindroth vilka sakna ordentlig sysselsättning, läta titulera sig srefve, ha utstyrt betjenten uti livrerock med törgylda nappar och guldgalon säväl på krage som uppslagen nen byxorna voro sä trasiga att en kroppadel som anitändigbeten vanligen fordrar betäckt var alldeles blotad. I dag hördes flere personer, hvilka intygade at: vossen ofta beklagat sig att han fick svälta. Mälet ippsköts till annan dag för flere vittnens inkallande. LANDSORTS-NYHETER. Norrköping den 25 Juni. Vid Tornby i imeenalnT, LL