Aftonbladet – 22 juni 1853, sida 2

ort. Svårligen torde något annat svar derför finnas, än att det är det ofvan nämnda höga enskilda intresset, som rönt denna eftergifvenhet. Emellertid hyser Batavia, som du kan se af min. föregående framställning, åtskilliga europeiske handlande, nästan mesttyskar, hvilka genom sin omtänksamhet uppsamla de smulor, som falla från det glupande och rika kompaniets bord,..men. hvilka smulor dock: äro tilräckligt stora och feta att icke allenast sätta utbördingar i stånd att i kolonien föra ett kostbart lefnadssätt, utan ock, såsom jag ofvän antydt, efter få års arbete återvända rika till sina gamla hem. Hvad nu särskildt befolkningen angår, såhar jag redan helt flyktigt omnämnt europeerna, kineserna och maiåjerna. De sednare upptaga egentligen kuststräckorna och hafva tvilvele utan ursprungligen inflyttat från fasta landet och de andra öarne. Men i landets inre bo innu Javas urinvånare, som skilja vig betydigt genom en mindre kroppsstorlek, mörkare hudfärg, små ögon, intryckt panna, äfvensom deruti att de bära håret längt och oklippt. De äro hufvudsakligen åkerbrukare och händtverkare. Deras språk sönderfaller i lera dialekter, hvaraf den ursprungliga dock skall vara utdöd; det är rikt på bildliga och poetiska uttryck, och är i allmänhet temligen svårt att lära. Malajskan deremot, om hvilket språk jag sett uppgifvet, att dess beståndsdelar utgöras af 27 delar ursprunglig nalajska, 50 delar polynesiska, 16 delar sanskrit, 5 delar arabiska och 2 delar javanska, oersiska och europeiska uttryck, är ett ytterst enformigt och lätt lärdt språk, som europerna efter några få månader fullkomligt tillgna sig. Några ordens böjningar finnas här ;j, och ett och.samma uttryck användes för en mängd olika begrepp. Javanerna voro ännu förnågratiotalafår sedan