delse, hvilken enkefru prostinnan icke trodde hatva varit löpande, hade hon sedermera till Möller emot qvitto afbetalt 400 rdr, så att hennes skuld till Möller, enligt densamma, icke utgör större summa än 580 rdr allt bko. Dä denna sistnämnda summa afdrages från de 15,000 rdr, ä hvilka Möller till enkefru prostinnan utfärdat skuldsedel, utgör hennes hos Möller nu egande fordran 14,420 rdr bko jemte derå obetald ränta från den 7 nästlidne Januari, till säkerhet för hvilken summa enkefru prostinnan Ceder-: berg den 7 Juni förlidet år, då atvikne Möller gjort: besök hos henne i Upsala, af denne emottagit, i utbyte emot de i skrifvelsen den 12 Mars 1850 omvämnde handlingar, följande nu i original och vidimerade afskrifter förevisade: 1:o En af brukspatronen C. Wahrendorff och hans hustru M. E. Hebbe den 12 Maj 1807 uthändigad och i säteriet Sturehof med underlydande hemman intecknad förbindelse ä 15,000 rdr bko. Tilsäkerhet för denna förbindelse, som blifvit den 31 i)ec. 1830 af Frimurarebarnhusets direktion utan retur transporterad ä innehafvaren och ä hvilken fanns antecknadt, att ränta blifvit till sistnämnde dag afbetald, hade häradsrätten sednast är 1835 beviljat intecknings för nyelse, men inteckningshandlingarne hade den 22 Maj 1844 blifvit inför Stockholms rädstufvurätt uppvisade, i uppgifvet ändamäl att sedermera vid vederbörlig domstol inteckningen förnyas ; och funnos endast å baksidan af nämnde handling följande anteckningar: Möller å Drottninghusets vägn.v Geijer till förny., 2:0o Ett af vederbörande domhafvande den 15 Maj 1840 utfärdadt gravationsbevis, angående säteriet Sturehof, samt 3:o Ett, angående. sistnämnde egendom, den 23 Maj 1840 utfärdad: taxeringsbevis, hvaraf erfors, att taxeringsvärdet då varit 125,000 rdr bko. Enkefru prostinnan Cederberg, som, på derom framställde frägor, uppgaf, att hon väl haft sig be kant, att afvikne Möller varit anställd säsom kamrerare vid Drottninghuset, men att hon aldrig observerat de ä brukspatronen Wahrendorffs skuldsede) gjorda, här ofvan anmärkta anteckningar, förmälde vidare, att Möller sagt sig hafva bekommit här ofvan sist omförmälda bandlingar af den person, till hvilken Möller sälde egendomen Öhrby; och hade Möller, då enkefru prostinnan sednast i Augusti mänad förlidet är gjort päminnelse derom, att intecknings-protokollen äfven borde till henne öfverlemnas, yttrat: Kors! se det glömde jag nu igen, men de ligga i gedt förvar i min kassakista., Kongl. hofpredikanten Tham, som nu tillstädeskommit, uppgaf, att han blifvit utaf afl. prosten och kyrkoherden Frösts efterlemnade enkefru anmodad att vid detta förhör inlemna nedanintagna anförande: Undertecknad erinrar sig att under sistlidne sommar varit min aflidne man, prosten Fröst, följaktlig till Drottninghuset, dä vid afresan derifrån till Davidsborg jag hörde vaktmästaren fräga kamreraren Möller hvarest han skulle hävga en af min man och Möller begagnad nyckel. Med anledning deraf frågade jag min man under vägen om nyckeln borde vara der på Drottninghuset, hvarpå jag erhöll det svar, att Möller hade en nyckel och min man en in: nan, sä att ingen utaf dem kunde komma i kassakistan med mindre än att båda ätföljdes. Dessutom erinrar jag mig att en morgon under vintermånaderna, någon tid innan min man insjuknade, hafva hört samma Möller ä pastors-expeditionsrummen af min man begärt att få läna nyckeln till kassakistan i Drottninghuset, hvarpå min man, i min och kongl. hofpredikanten Thams närvaro, frågade om det var sä angeläget, ty han ville vara närvarande sjelf. Hvad svar Möller sedermera fick är mig obe. kant, alldenstund jag aflägsnade mig, hvilket allt försäkras. Stockholm d. 31 Maj 1853. Maria Fröst, född Sjöstedt. Enka efter prosten Fröst. Att enkefru prostinnan Fröst, född Sjöstedt, erkänt innehället af ofvanstående skrifvelse, samt densamma egenhändigt undertecknat, intyga vi på en gäng närvarande vittnen Fr. Wilh, Segerqvist, G. A. Rooth, komminister i Jacob. klock. vid St. Jacobs kyrka. Efter uppläsande hvaraf kongl. hofpredikanten anhöll att få till pr tokollet uppgifva hvad honom kunde i afseende på afl. prosten Frösts och kamreraren Möllers förhällanden till hvarandra vara bekant, samt berättade att hofpredikanten Tham, som dels biträdt afl. prosten Fröst vid pastorsexpeditionen i Jacobs församling, dels ock under dennes sista sjukdom varit förordnad att förestå pastoralvärden inom nämnde församling, en morgon under sistlidne Januari mänad närvarit ä expeditionsrummet i Jacobs församlings kyrkoherdehus, då Möller sig der infunnit och utaf aflidne prosten Fröst begärt att få låna den i hans värd befintliga nyckel till den kista, i hvilken DrottnDinghusets bandlivgar, af hvilka Möller sagt sig behöfva se nägra, funnits förvarade; att Fröst, hvilken då ytirat till Möller, såsom orden fallit: är det så brädtom med det? jag borde vara tillstädes, då kistan öppnas, anmodat kongi. hofpredikanten attfrän ett af sina, 2:ne trappor upp uti förstnämnde hus belägna rum, hemta ifrägavarande nyckel, hvilken varit förvarad i en skinnpung, inlagd uti en byrälåda; men då kongl. hofpredikanten med nyckeln nedkommit, hade Fröst och Möller varit öfverens, att kistans öppnande skulle en annan dag, eller derpå följande lördagsmorgon, ega rum. Dä nyckeln säledes för det tillfället varit obehöflig, hade den blifvit utaf afl. prosten Fröst inlagd uti en i rummet näst intill expeditionsrummet befintlig s. k. klaff. Prosten Fröst, som redan då befunnit sig illamående, hade pä fredagen hållit bibelförklaring i kyrkan, och som han, vid det han efter återkomsten frän kyrkan sammanträffade med: kongl. hofpredikanten ä expedi tionsrummet, yttrat farhäga, att han icke, derpäföljande lördagsmorgon, skulle vara sä frisk, att han kunde ä Drottninghuset förrätta den morgonbön, som under den sednare tiden vanligtvis hvarje lördag der hölls, hade kongl. bofpredikanten erbjudit sig att i hans ställe bönen förrätta ; men prosten Fröst, som dervid gjort hofpredikanten uppmärksam på det emellan honom och Möller gjorda, här ofvan omnämnda, aftal, hade sjelf begilvit sig till Drottninghuset för bönens förrättande. Nägon tid derefter, sedan afl. prosten temligen allvarsamt insjuknat, hade Möller en morgon infunnit sig å pastors-expeditionsrummet och frägat, om konpgl. hofpredikanten skulle under prosten Frösts sjukdom inträda säsom medlem af Drottnivghusets direktion. z : Den skinppuog med nyckel, som vid skedd visitation funnits uti kamrer Möllers gömmo, förevisades nu kongl. hofpredikanten Tham, som förmälde sig igenkänna pungen och tillade, på gifven anledning, att prosten Fröst, som alltifrån den tid morgonböners hållande å Drottninghuset infördes, med undantag af endast 10 å 12 gänger, alltid sjelf förrättat nämnde böner, oftast, dä ban begifvit sig till Drottninghuset, stoppat nyckeln till ofvannämnde kista i bakfickan af sin pähafda rock. Att afl. prosten Fröst i lifstiden någonsin frivilligt lemnat nyckeln till kistan ifrän sig eller tillåtit densammas öppnande, utan att han sjelf varit tillstädes, kunde kongl. hofpredikanten icke förmoda, utan höll kongl. hofpredikanten före, att nyckeln kommit i Möllers händer antingen på det sätt, att Möller passat på och nägon gäng, under det afl. prosten varit sysselsatt med böns hällande å Drottninghuset, tegit nyckeln utur prostens rock, som vanligen emottagits af nägon städerska och uppsatts i nägot annat rum, än bönerumIr ArNeRAA ooo rr KR