Aftonbladet – 4 juni 1853, sida 2

IM. 4 Kölmästar Floch mätte från hufvud till fot de. båda. nykomlingarne med sina blickar, vände tre gånger sin tuggbuss, ryckte på axlarne och frågade slutligen: aVet du, Marsvin, hvarifrån de der nymodiga bytingarne förskrifva sig? Han vände sig derpå till samma skeppsgosse som hjelpt bröderna att få stanna qvar ombord. Denne plirade med ögonen och antog en spetsfundig mine. Det lärer vara tvenne unga herrar af förnäm härkomst, som gifvit sig till sjös för att bli oberoende, säga de.x Mäster Floch.såg först på skeppsgossen och sedan på de begge bröderna. Det förändrar saken, sade han. Då måste man väl fara varligen med de junkrarne. Derpå vände han sig till Paul. Hör på, du vattusigtige, du får skura våra backar, : du; och när wi icke ha :någotsannat att muntra oss med så får du väl visa fram din puckel.s Jag vill icke skiljas från lilla Paul, invände Jean Frangois. ; Mäster Floch vände sig helt förvånad till gossen. Du villl utbrast han, Ursäkta. mig: en nykomling, -som talar alldeles som. vore -han kapten! Hvad tycker du. väl, Marsvin! Gör du mina ursäkter hos lilla herrn: Ha,hayha! Han är listig: den der med sitt oberoende! Sjömannen utbrast i ett gapskratt; Jeart Frans0ois helt modfälld: ville komma med en invändning; men kölmästar Floch afbröt honom tvärt. i Nog språkadt, min kära vän!i sade he svi.skola: väl gå ner under fördäck. och ge dig hvad dig tillkommer. Kom barsvihåg, svart unge, att här ombord. ha hundar-ochnykom