Aftonbladet – 3 juni 1853, sida 2

utropade skolgossen; nalltid skall han passa på och låta höra af sig då man har som roligast. Jag skulle vilja att Stora Gulingen bar sin klocka hängande på bröstet, i stället för berlock.s ; ; Läsaren bör veta att Stora Gulingen var ingen annan än sjelfva skolmästaren, en hedersman, hvilken — tack vare hans gråa hår och pergamentsfärgade ansigtel. — stadgat sitt rykte som en mångsidigt lärd man. ,Se dår, tillade or Frangois, som ej kunde lemna korvetten -ur sigte, ,se, nu loverar den . . . Nu giga de in storbofvenbramseglet.. Så roligt, Paul lilla, att se korvetten så der släppas ut och gunga på vågen! -. Öm Stora Gulingen nu vore här skulle han bestämdt vilja bevisa oss att Virgilius talat om denna manöver, och han skullevanföra en latinsk vers.: : Tala inte om latin, invände Frangois häftigt; det är det värsta jag vet. Jag kan just undra hvad det skall gagna mig attjag öfversatt Horatius och att jag fått veta att Romarne föredrogo Venafer-olja framför lampret-såsg ? Farbror vill att vi skola gå igenom skolan, invände Paul med en djup suck. Hans bror ryckte på axlarne. Hvad rätt eger väl farbror att låta oss dansa efter sin pipa?s mumlade han. Är man dömd att vara slaf derföre att man ej ännu hunnit att få polisonger? .-Jag vill vara oberoende, jag ! Det var merändels genom detta utrop som Jean Francois ovilja uttryckte 818Om han fick bannor för det han tappat en näsduk, för det han sönderrifvit sina byxor eller för en uraktlåten lexa, slutade han alltid, sedan han försvarat sig en stund, med att åberopa sitt oberoende. Erfarenheten hade. ännu ej lärt honom att förstå nödvändigheten utt att lyda, och han ansåg hvarje tvång såsom ett väld