211 alkastning och helsosamhet. kInlgt uppgut -I skall den berömda engelska hortikultören sirj ilJoseph Pazton om densamma hafva utgifvit t flera populära, skrifter, som, ehuru länge hit-I väntade, dock ännu icke ankommit. I Paxtons Botanical Dictionary, äfvensom il t) Johnsons the Cottage Gardeners Dictionary är det ti systematiska namnet på denna växt Cucurbital. ovifera; hennes hemland uppgifves vara Astra-. a I chan: i Nietners Kichen-Gartnerei står Vege-l:i table Marrow under namn af Cucurbita succado; såsom hemland uppgifves Persien. På för:I frågan hos tyska hortikultörer, rörande denne tj växt, erhölis den upplysning, att den vore -linförd från Förenta Staterna och benämndes: Amerikanischer Mark-Kärbiss. Sednare underrättelser bekräfta, att växten är mycket odladl eloch värderad i Förenta Staterna. Med an-j ledning af uppgiften ora densammas orienta-, iska härkomst, vände sig utrikeg sekreteraren tl till den för sina vidsträckta naturhistoriska in-; kanta och högt aktade statsrådet Nordenskjöld; (1 Helsingfors med förfrågningar i detta ämne Han erhöll på desamma de mest tillfredsstäl -Ilande svar. Statsrådet Nordenskjöld hade nem-:: ligen i flera år sjelf odlat denna växt och fun-! I Init odlingen lätt, afkastningen rik zamt fruk-!! ten välsmakande och sund. Växten harläng T varit känd i Finland och hade blifvit ditförd, Ifrån England. Redan i sitt första bref i äm-. Inet hade hr statsrådet den godheten att öfversända ett litet parti kärnor. Emellertid hade föreningen, på grund af de underrättelIser, som redan erhållits, gått i författning om 7 lanskaffandet af 1 skålp. kärnor från England, , Toch beslutade en utdelning af desamma, sår långt de kunde räcka, till de ledamöter, som voro i tillfälle att begagna dem till odling. : Enligt strödda meddelanden skola i Nordame: rika och England redan flera förädlade varie-; 5 teter odlas, hvarom innan kort närmare uppgifter väntas. Angående det sätt hvarpå växtmerg-frukten begagnas i Finland, hafva följande upplysningar benäget blifvit lemnade af ett fruntimmer, som i längre tid användt densamma för sitt bord. Växtmerg begagnas hos oss: 1:o Stufvad i mjölk eller bouillon såsom blomkål. 2:o Kokad, serverad med smält smör såsom sparris. 3:0 Inlagd i ättika, att begagnas såsom steksallad, eller , 4:0 inlagd i ättika och socker att begagnasv till sallad. D a b 5:0 Inkokad med socker och stött ingefära till dessert, liknande ostindiskt ingefärssylt. Jag har hört sägas, att den äfven skall pre-, pareras och begagnas på andra sätt, såsom lv pudding, välling etc.s ä Hofgärtner Nietner yttrar: Engländarnes Vegetable Marrow, Mark-Kirbiss eller Vegetabilischer Mark, Cucurbita succado, är af alla mig bekanta pumpearter, i min smak, den allra förträffligaste och bästa, och kan jag sälunda med bästa samvete förorda densamma, säsom en utmärkt välsmakande spis. Den har icke det allra minsta af de öfriga pumpornes blötbet i köttet eller oangenäma sötma, utan har mera den läckra smaken af Blomkål och Broccoli. I den klassiska kokboken, the Cooks Oraele, af doktor William Kitchener, 7:3e upplagan, Edinburg 1850, förekomma följande tillredningssätt: Stufvad Växtmerg. ic Skala 6 eller 8 smä växtmerg-pumpor, lägg dem il; en kastrull med vatten, salt, citronsaft, litet smör,!r eller färskt fläsk, och stufva dem för sakta eld, tilll q dess de blifva möra. Serveras med bolländsk ellerlji annan piquant säs. Mm Brynt Växtmerg a). Skär 5 å 6 växtmerg-pumpor i fjerdedelar; tag! bort skalet och fröhuset, förväll dem, lät sedan vatt-53! net rinna af dem, att de blifva riktigt torra. Vispal4d derefter ett ägg och doppa dem derati; beströ demy väl med stött hvetebröd; värm upp litet svinSott cchlV: stek dem deruti, till dess de antaga en ljusbrun färg. dd Strö litet peppar och salt pä dem och servera deml: alldeles torra. st Biynt Växtmerg b). Tag sex å ätta små växtmerg-pumpor sä nära likal;o stora, som möjligt, skär dem i skifvor, torka dem il. ett kläde, koka dem i mycket hett fett och beströl, dem med litet peppar och salt. Dä de lagas på dettal:;, sätt, brukar man lägga en liten serviette under deml; på fatet, för att upptaga det flott, som kan afrinna.,; Obs. Vid detta tillagningssätt bör fettet vara vällut hett; stekningen fullbordas dä på nära en minut; ceblk, rätten blir delikat; är fettet deremot ej väl upphet-l fa tadt, sä blifva skifvorna sega och flottiga. nå Dessa äro de upplysningar, som här för närvarande kunnat erhöllas. Sä snart nägra ytterligare vinnas, l skola de blifva föreningen meddelade. sö Det vore en stor fågnad om odlingen af denna växt. i Sverige vunne framgång. Då den är alldeles den-l,, samma som gurkans, så torde närmare upplysningar;; härom ej vara nödige. in Acacie-trädet. fr (Robinia pseudoacacia.) k; Slägtet Robinia har blifvit uppkalladt efter den Mm franske botanisten Jean Robin, herborist kos konung ti: Henrik IV i Frankrike. Dennes son, Vespasianus Ro-l a! bin införde odlingen af Robinia pseudoacacia i denlö! botaniska trädgården i Paris 1640. På kontinenten dc af Europa har nu detta träd spridt sig i stor ymnigde bet ända till Östersjöns kuster, utgör Norra Tysklands så yppersta prydnad och invänarnes älsklingsträd. Frän bl Frankfurts, Dresdens, Leipzigs och Berlins vackraltr esplanader, ända till de små landtmannahyddorna pål m Norra Tysklands sandhedar, träffar man detta skönalk träd öfverallt med dess lifliga, klara grönska, stora, fr herrliga, fjäderlika blad och sköna hvita välluktandel de blomhängen. De flesta svenskar göra sig säkert denss frägan, hvarföre värt land så föga tillegnat sig sam fr ma ädla prydnad? De få mähända dä det svar, attlre trädet icke täl värt klimat. Saken förhåller sig nem-ln ligen sålunda, att detsamma fordrar i värt land ettik skyddadt läge, äfvensom täckning de första vintrarne, I m för att kunna bestå. h I en afhandliog af professor A. J. Retzius om deld försök, som blifvit gjorda med åtskilliga utländska Träd-1 ej och Buskarter (i akademiens plantagei Lund), införd to t Kongl. Vetenskapsakademiens Nya Handlingar för sh är 1798, anföres följande, rörande detta :räd: ol Robinia pseudoacacia, Amerikanskt Arteträd, ett träd, er som när det stär i blomma, täflar i prakt med hvil: e ket som helst, och förtjenar derföre alltid sin plats ilal lustträdgärdar, men svarar icke hos oss mot det för-lft modligen öfverdrifna beröm, en del auktorer gifviti g detsamma. Af de frön, som professor Kalm hemförde, säddes nägra under namn af Gleditsia 1751. Hurule mänga, som gingo upp, vet jag icke, En planta för-k varades nägra är i kruka, som om vintrarne fick plats jun: i kallhuset. Denna utplanterades ändteligen påLun-juwm dagärden, så att den mot norr hade fullkomligt lugpm af akademiehuset, mot öster af observatorium och mot 5) vester at de höga almarne. Här växte trädet till en sc höjd af 14 1 135 alnar och stammen bade 1793. då ln: