Aftonbladet – 2 juni 1853, sida 2

BE nn S 1 UTRIKES. Vi ha i deg erhållit utländska blad med un; errättelser från London af den 25, från Pa-l:; ig och Briissel af den 27 och frän Berlin afl, den 28 Maj. 1 I turkiska frågan ser det ganska betänkligt , at. Enligt en telegrafdepesch skulle furst , Menschikoff redan ba lemnat Konstantinopel. lj Ryska rustningarne bedrifvas med stor ifver. FRANKRIKE. ; Bland åtskilliga andra förslag som lagstif-l, ande kåren antog i sin session den 24 Maj förekom äfven det om den af oss förut om-, alade telegrafanläggningen mellan Frankrike . och Algerien öfver Sardinien och Corsica. påföljande dags session :antogs förslaget om Lyon-Genever-banan. Man hade förutspått en häftig opposition mot detta förslag, men någon sädan förspordes icke. Lagstiftande kärens kommission för pröfning af förslaget om dödsstraffets återinförande för politiska förbrytelser har nu blifvit ense med statsrådet i afseende på denna lag,l, och har man kommit till det resultat, att medl, dödsstraff bör beläggas icke endast anslag mot monarkens lif, utan äfven mot hans person (så1 som arrestering, bortföring o. 8. v.). Menl. denna utsträckning är icke tillämplig på öf-. riga medlemmar af den kejserliga familjen. j: Monitören vederlägger ett sedan några da-l. gar förut gängse rykte, att regeringen skulle begära en tillökning i civillistan. ; Handläggningen af de utländska tidningskorrespondenternas mål började den 25 Maj; inför appellationsdomstolen. Pariseradvokatkårens anseddaste medlemmar, såsom Berryer, Dufaure, Odilon Barrot, Hebert, Ploquel, m. fl. komma att uppträda till de anklagades! försvar. Våra läsare torde påminna sig att hufvudsakliga intresset vid utgången af detta mål är att se huruvida äfven appellationsdomstolen skall sanktionera kränkningen af brefhemlighetens helgd. Det omtalades vara i fråga att prorogera lagstiftande kåren på ytterligare åtta dagar, men ryktet ansågs föga troligt. Enahanda var förhållandet med ett annat rykte, som ville veta att kröningen skulle vara atsatt till den 10 September, Från Algerien hade underrättelse ingått, att expeditionen mot Kabylien börjat och att trupperna ryckt i fält brinnande af stridslust och entusiasm. Till följd af en begäran af åtskilliga fran-l1 ska författare, med Scribe i spetsen, har kej-: saren för lagstiftande församlingen framlagt ett förslag att till 30 år efter författarnes död utsträcka deras enkors och arfvingars rätt tilll. de af deras litterära alster härflytande inkomster. Förut voro 20 år bestämda. BELGIEN. Underrättelsen om kronprinsens förestående förmälning med erkehertiginnan Marie af Österrike har gjort ett gynnsamt intryck. Några frukta visserligen att närmandet till Österrike . skall försvaga den engelska alliansen, menj andra försäkra att konungens andra son, hertigen af Flandern, snart skall förlofvas med drottning Victorias äldsta dotter och att man sålunda ej behöfver befara förlusten af det engelska inflytandet såsom motvigt. HOLLAND. Man känner nu fullständigt resultatet afl. valen. Af de 68 ledamöter, hvaraf andra kammaren består, ha 49 blifvit difinitivt utnämnda; men ibland dessa befinna sig två dubbelval (Thorbecke och Prinst-rer ha blif-l. vit valda i två distrikter), så att tvenne om-li val måste ega rum, jemte 19 bailoteringsvalli öfver kandidater, som icke erhållit absolut majoritet. Bland de 49 definitivt valda äro 30 ledamöter af den upplösta kammaren. Hittills räkna den förra ministerens anhängare 15 och dess motståndare 32 röster, ett förhållande, som obetydligt torde modifieras vid omvalen, så att den nya ministören i alal händelser torde kunna påräkna moöjoritet. ENGLAND. I underhusets möte den 23 Maj egde åter en längre debatt rum öfver inkomstskatten.l Innan huset konstituerat sig såsom generalkommitt för detta ändamål föreslog öfverste Dunne en resolution af den syftning, att innan denna skatt utsträcktes till Irland borde en specialkommitte nedsättas, för att undersöka om ej Irland redan bar alla skattebördor det med sin politiska och sociala ställning förmådde bära. Man kände ej Irlands verkliga belägenhet; vid sitt inträde i unionen hade det endast 25 millioner skuld, då det nu genom l! sitt förhållande till England måste bära tyng-! den af en skuld på 105 millioner; ön hadel genom de från England utgående lagetiftnings! åtgärderna under de 35 sista åren förlorat ! minst 182 millioner, som gått till England, och efterskänkandet af de s. k. konsoliderade l! annuiteterna motsvarade ej bördan af inkomst! j j skatten. Hrr French, Macartney, Conolly, lord Hamilton m. fl. understödde motionen. Hr Wilkinson anmärkte deremot huru oklokt irländarne gjorde i att beständigt förebära sin fattigdom, under det de å andra sidan yrkade all jemlikhet i rättigheter, som ej kunde be-j! viljasg utan åtagandet af lika skyldigheter. : Skattkammarkansleren bestred motionen af det skäl, att 5,500,000 deficit genom dess an-! tagande skulle uppstå i budgetsumman. Enj undersökning behöfdes ej mera; en sådanj bade egt rum 1815, och deraf visade sig att! Irland redan då hade måst upplåna nära l: 10,000,000 , endast för att godtgöra räntorna på sin statsskuld. Sammansmöltningen med England, långt ifrån att skada öns finanser, hade tvärtom endast ökat Englands börda. j År 1817 var totalbeloppet af utgifterna för Idand 10,214,000 , hvartill I-land sjelft en-! dast bidrog med 4,384,000 , och till 1848 hade England i medeltal fått tillskjuta orakring 10,000,000 för Tclands förvaltning. l En undersökning behöfdeg icke mera, och då! man ville efterskänka skulden från hungers: nöds-åren, vore det eu galenskap af England)!