jr salade grasidor, SJU tr sill. 1 Med skopp. Smith, från Bergen: A. T. Starck, 2300 våg igräsidtor, 1600 t:r sill. STOCKHOLMS EXPORTLISTA. Med skepp. Movinckel, till England: Frestadias, 462 -1SkT 7 18 40 IK stångjern. — Höglund, 76 sk 49 14 10 E d:o. — Godenius Komp., 60 sk 415 IF d:o. — B. Almqvist, 262 sk ben. nl Med skepp. Knutsson, till Östersjön: Johns Komp, 621 sk 10 IK stångjern. 1 Med Uepp. Junker, till Östersjön: C. R. Roth, 886 skX 1141 1 stängjern. GEFLE d. 26 Maj. Hvete 24 å 25 rär, Råg, Uplands 48: 24 å 29 rdr, Korn, Uplands 46: 24 å 47 rdr, Hafre 40 å 41 rdr, Blandsäd 492 rdr tonnan. BORÅS d. 21 Maj. Hvete 24 rdr, Råg 48 rdr, Korn 12 å 43 rdr, Hafre 6 4 7 rdr tunnan, Bränvin 38 8 kan nan. HAMBURG den 24 Maj. Varvaffärerna äro i allmänhet ej särdeles lifliga. I Spanmäl är hvete fastare och Räg har stigit 2 å 4 Rthr. Kaffe: omsättningen har hufvudsakligen egt rum. i 5 I Portorico-kaffe å 57,,—6; s., af Brasil. såldes 3500 a Ibalar å 41.—5 8. v r Sparmål: i anseende till mänga klagomål öfver den il vexande rägen har handeln varit ganska lifvad. Ina -loco betingades för ny vara 110—118 R. C:t, ab Kötlnigsberg betaltes 121122 I med 85 R., ab Dan-Jmark 121122 med 80 R., ab Riga 115116 I sl med 62 R., ab Petersburg 115116 med 61 R.Bco sjpr läst och hälles nu allmänt i 1 å 2 R. högre pris. Hvete fast och utan synnerlig tillgäng. Korn och Hafra hälla sig uppe i pris. Rappsfrö oförändradt. LONDON den 23 Maj. Spanmål: Hvete har .Jtemligen god afgång till något obetydligt stigande dpriser. I öfriga artiklar ingen förändring. AMSTERDAM den 23 Maj. Spanmål: vete Joförändradt; Råg 2 fl. högre; Rappsfrö pr September eförändradt. MARSEILLE den 10 Mars 1853. (Årsrapport från svenska och norska gen.konsuln.) (Slut från lördagsbl.) Hvad beträffar handeln i allmänhet, så har dem under det förflutna äret uppnätt en sedan Februari revolutionen okänd höjd. Åtskilliga omständigheter hafva dertill bidragit; först och främst det fortfarande rädande lugnet i Frankrike och den deraf nästan öfverdrifna spekulationsandan, samt den ogynnsamma skörden i England, som föranledt en så stor liflighet i handelstransaktioner. Också har, enligt de af konsulerna upprättade tabeller, utländska sjöfarten i Marseille under sistl. är ökats med cirka 500 fartyg. Den af tullen upprättade Tableau comparatif des Importations et Exportations för de tvenne sista ären utvisar en märkbar förökning för de flesta varorna och särskildt hvad beträftar kolonialvaror, oljefrö, ull m.. m. Dessutom hafva nästan alla artiklar stigit i värde och somliga hafva blifvit uppdrifna till förut okända. priser, nemligen olja, alla metaller, i synnerhet bly, sprit, hvaraf ankommit stora qvantiteter från Belgien och Tyskland, tillverkad af potatis, då vinsprit, i an-: seende till vinrankans sjukdom, varit sällsynt och: alltför dyr. Skulle sädana för södra Frankrike så. olyckliga omständigheter fortfara, torde man frän Sve-rige möjligen kunna afskeppa icke obetydliga qvanti-teter potatissprit, hvilken är särdeles omtyckt och till: en del ersätter vinspriten. Med Zangibar, på östra kusten al Afrika, har Mar-seille sedan nägra är underhällit täta relationer, och den ostindiska handeln, som en så läng tid varit högst: ringa, har nu genom nägra af de rika husens förelypamhet vunnit en stor betydenhet, som ärligem ökas. Hvad exporten härifrån beträffar har den varit större och i allmänhet. förmånligare än under de fösegäende ären. — Lifligheten i hamnen har också varit särdeles stor, och kan till en del jemföras med den som rädde ären. 1846 och 1847, dä missväxten i norra Europa framkallade så oerhörda qvantiteter fartyg, lastade med: spanmäl. Samma förhållande skulle säkert hafva egt: rum nu, om icke navigationslagen i England numera : tillåter alla främmande fartyg att direkte afgå till: England. Trängseln i hamnen har också föranledt! regeringen att påskynda fullbordandet af den sedan. mänga år päbörjade nya hamnen, och torde den snart : upplätas ät handeln. Redan i är komma engelska. ängbätar att ligga der, och om några månader torde. de gröfre varorna, såsom stenkol, jern, trävaror m:: m., derstädes komma att lossas. I vissa hänseenden blifver den nya hamnen bättre för fartygen, då in-gängen dertill blifver lättare och besättningarne, mera . aflägsna ifrån staden, torde hafva svärare att rymma. . Snart också blifva de af presidenten för ett år sedan . beslutade dockorna öfverlemnade åt ett Privat bolag för att anläggas i närheten af uthamnen och jernvä-gen, och komma dessa säkerligen att betydligt bidraga : till en förökning af relationerna mellan Marseille, det: inre Frankrike och utlandet, isynnerbet dä jernvägen: en gäng blifver fullbordad mellan Lyon och Avignon. Arbetena bedrifvas nu med största skyndsamhet och i slutet på äret torde afdelningen mellan Valence och: Avignon upplätas ät allmänheten; dä Rhönefloden derifrån till Lyon nästan alltid är farbar, blifva kommunikationerna oafbrutna och skyndsamma mellan. Miatseille och Paris. Emellertid är nu elektriska telegrafen full gång och i förening med alla stora linierna i Frankrike, England och Tyskland, och bidrager denna nyttiga. inrättning betydligt till förkofran af handeln i al. rnänhet. Den nya börsen, till hvars anläggning presidentem under sitt vistande här lagt första stenen, är nu under arbete, och mänga byggnader hafva redan blifvit nedrifna för att snart ersättas genom denna för bandeln nödvändiga inrättning. Den stora vattenledningen ifrån Durancefloden, soma redan tio är varit under arbete, blifver nu i är fullbordad till oerhörd nytta för hela trakten ikring Marseille, som förr lidit sä mycket af vattenbrist och numera kan undergå mångfaldiga förbättringar. Dessa komma också snart att ersätta de stora uppoffringar, som staden derför gjort. Lägger man till de 45 millioner francs, som denna vattenledning kostat, de många millioner som skola användas för en ny domkyrka, för ett nytt hospital, för ett celifängelsa och andra arbeten, torde det medgifvas att få städer i Europa jemförelsevis göra så mycket som Marseille för sin försköning och sin nytta. Transatlantiska åvgfartygslinierna hatva ännu icke af regeringen blifvit oktrojerade, då konkurrensen bamnarne emellan fortfar att vara lika liflig som förr. Först uppgafs Cherbourg såsom af regeringen 8ynnadt för erhällande at alla linierna, sedermera ville man veta att Lorient skulle få dem. I alla fall tordo Marseille hafva att päräkna den på Sentgal och Brasilien, säsom den af Frankrikes hamnar, som underhäller de största förbindelserna med dessa länder. Blifver linien dess oaktadt öfverlemnad till en annan, skall utan tvifvel ett bolag genast bilda sig utan näsot statsbidrag. Olyckligt är det emellertid, att en så vigtig sak ännu ej blitvit afgjord; ty sedan ett är har man förlorat en tid, som med fördel kunnat användas till anskafrande af nödige ångfartyg. Gär Mareille miste om denna linia så är ett bolag i Genua ärdigt att bilda sig för att öfvertaga den, och har let att päräkna en stor del af den bandel, som Mareille gerigenom kommer att förlora. Fortare bar det gätt med oktrojen för Postboforringen till Algeriet. Denra-som sedan många är gdes af ett bolag, har nu blifvit öfveriemnad till ot. nnat, som nästa är öfvettager den med 16 propelerfartyg härifrån och ifrån Totlon och Cette. emot