Aftonbladet – 30 maj 1853, sida 2

— P, T. meddelar följande utdrag af rapK port från cheten å fregatten Eugenie, daterad? Port Louis hamn den 16 Mars 1853: v Min sista underd. rapport var daterad Batavia den 9 sistl. Februari. n Efter att den 13 i samma mänad hafva afgätt frän I a Batavia och den 15 lemnat Straat Sunda, ställde jagun seglingen för Isle de France, och ankom hit den 1414 dennes. Oaktadt väderleken visserligen varit mycket härd !: i grannskapet af Rodrigue och Isle de France, ft att flera segel skörats, hafva vi dock längt ifrån er-å farit nägon af de stundom inträffande orkaner, som lt ofta haft med sig så förfärliga och bedröfliga följder. , För tvenne veckor sedan mistade ett skepp alla masterna i en orkan, nägra leagues från ön. 8 Bland den myckna artighet och välvilja, som wi-t sades E. M:ts fregatt i Batavia, bör jag i und. om-!u nämna dels att ett ängfartyg lemnades till min disposition i och för passagen ut genom Straat-Sunda,ly dels att styrelsen medgaf att till E. M:ts fregatt frän statens förräder fick mot kontant ersättning utlemo nas ett parti fläsk, hvarä, så väl som ä salt kött, var I 9 nära nog brist om bord. Denna tjenst var så mycd ket större, som hos de handlande i hela staden ejlä fanns att få en enda tunna kött eller fläsk. Äfven i regeringens förräder var intet kött qvar, annars hade l, jag äfven fätt sädant. Det fläsk, man lemnade mig, f var det sista af behållningen. Min plan var att il Singapore fylla fregattens förmodade proviant-behofn Anda till ankomsten till England. Detta verkställdes ri äfven, med undantag af de tvenne förenämnde artik-In larne, hvarå, i den stora och mäktiga handelsstaden,y Bj fanns den ringaste tillgäng. Man förespeglade mig deremot med säkerhet att jag i Batavia skulle be 8 komma dessa. 0 Orsaken till denna ovanliga brist är dels mindreld tillförsel af ifrågavarande varor, derigenom att mäng-lr: den fartyg frän England och Amerika äro upptagnela af emigrantoch varutransport direkte till guldlänb derna, dels äfven att de ej obetydliga qvantiteter af ifrågavarande artiklar, som nyligen förefunnits både 8 i Singapore och Batavia, likaledes blifvit afsände till l!t! S:t Fransisco, Melbourne och Sydney, der de betalasiv oerhördt. Denna starka efterfrågan efter proviantslt artiklar för Californien och Nya Holland, och de der-14, af uppjagade priser, har under E. M:ts fregatts uppehäll i Stilla Hafvet och Ostindiska farvattnen, lätit t allestädes känna sig ganska betungande, så väl för f staten som befälet ombord: och har jag mängengång, a under de länga passagerne, varit i verkligt bekym. lä mer för proviantens tillräcklighet, emedan jag tvekatg att intaga större förråder af de dyra artiklarnel3y vid den plats, som sednast lemnades, alltid under förhoppning att priset ä ankomst-orten skulle vara bild ligare. a Det har efter mycken möda ändtligen lyckats mig t att här uppköpa nägra få tunnor kött, jemt och nätt f motsvarande det förmodade behofvet ttll Cap. Äfven här voro regeringens förräder tömda. Vid Batavia fanns af Svenska fartyg endast skep-8B pet Prins Oscar frän Stockholm. Intet iNorskt far-ll: tyg hade under förflutna äret besökt platsen ; deremot 12 Svenske fartyg, hvilkas hemlaster hufvudsakligen d utgjordes af: Socker 7,639,940 E, N Kaffe 493,780 I, li Arrac 197,280 kannor, i Hudar 22,338 stycken; jemte mindre partier Ris, j Paddy, Peppar, Cassia och Indigo. Lastningen på Batavia redd under NV. mönsoonen är mycket försvärad af den stundom ganska väldsamma sjö och dyniog, som bryter mot kusten, och som gör att kommunikationen med staden ofta är afbruten-3, 4 å 5 dagar efter hvarandra. Utom dens tidsförlust, som härigenom orsakas, medföres äfven r betydlig kostnad för de trafikerande deruti, att last-l, bätarne frän hamnen, dä de äro färdiga att utgå till I redden, stundom stoppas genom signal frän vaktskeppet; och dä mäste de likafullt betalas för alla dagar de ligga overksamma. Denna betalning är ganska ls dryg, och gär till 30 å 40 floriner (å närmast 1 rdrg bko) per dag, för hvarje bät. Som alla 10ddochly jastbätar, som betjena handeln, tillhöra Regeringen d och äro under sträng kontroll, är det alldeles omöjligt att, för hvilket pris som helst, få en bät ut tilll redden, sedan signalen till kommunikationens upphö-e rande blifvit hissad ä vaktskeppet; och fall äro ickell sällsynta att fartyg, som legat segelklara och medd gynnande vind, mäst tre dagar vänta på sina skeppare, q hvilka varit i land för att klarera och icke sedan kunnat komma ut. Både i och för klimatet, till fö8 rekommande af rymning och af flera andra skäl be-ÅP gagna handelsfartygens befalbafvare högst sällan sina 1 egna bätar. Ehuru, genom gjorda uppfyllningar af den sanka mark, som omger staden Batavia närmast kusten, klimatet blifvit mycket förbättradt på sednare tider, är detsamma dock ännu längt ifrån att vara helsosamt. Den nedra delen af staden anses alltjemt högst osund och detta gör, att man mer drar sig inät landet vid anläggandet af nya hus. Härigenom fär staden en utsträckning, som skulle betydligt försvära beröringen i affärs-väg, så framt ej den rikliga tillgången på hyrvagnar förefunnes. Nu ser man nästan ingen gå 11 fots, utom arbetare och de fattigaste klasserne. Äfven den mindre handtverkaren eller köpmannen, äfven den sparsamme och knogande Chinesen visar sig ständigt äkande, troligen i följd af den kloka regeln, att tid också är penningar. Detvärdshus jag bebodde, under E. M:ts fregatts uppehåll på Batavia redd, var beläget ,, svensk mil från hamnen, och likafullt det nästan närmaste, af de bättre. 1 I S S 1 s S . s På redden är luften visserligen ej den mest tjen-14 liga för sjöfolkets helsa, ehuru vistandet ombord dock I 1 betydligen är att föredraga för uppehället i den ne-lv dra eller gamla staden; men den punkt, som af hol-Å4 ländska sjömännen sjelfva isynnerhet fruktas, är varfs-1c etablissementet på ön Onroust, nägot vester om red-l1 den. Här räder oförändradt en så stygg malaria, li att den friskaste besättning, efter endast 8 dagars vi-l: stande pä stället, får känna verkningarne af den-le samma. Det är ej ovanligt, att en korvett inom nä-Åt gra få dagar har 30 man på sin sjaklista, och det är lt naturligt att ftera fall äro dödliga. Il Förenämnde olägenheter af öppen redd och meralt osundt klimat, som tillhöra Batavia, göra emellertid; att man snart emotser den tid, då handeln mer och ls mer drager sig frän stället till det ostvart belägna :( och i alla afseenden mera gynnande Soerabaya.e Hamnen är här ypperlig och klimatet särdeles godt. ll G S 1 v ( ( fö E v v d s e E r s S s f : e L Styrelsen har, troligen för att lätta öfvergängen säväl som för att fylla örlogsflottans behof, låtit der göra en varfsanläggning i stor skala och med nyare tidens alla förbättringar. En mekanisk verkstad för ängmachinerier och jernfartyg är redan i full verksamhet; och jag säg på Bataviss redd ett derstädes till skrof och machineri färdigbygdt ängfartyg af jern, som tycktes mig ganska väl lyckadt. . Utom förenämnde ängfartyg funnos på Batavias redd, under mitt vistande der, en korvett samt trenne ångfartyg. På korvetten blåste amiral van den Plaats flagg, chefens för marinen i holländska Indien. Han bar under sitt befäl 27 större och mindre ängoch seglande fartyg, spridda på de mänga olika stationerna, Bland dessa fartyg äro blott 2:ne fregatter, den ena vid Moluckerna, den andra för tillfället i Soerabaya. Dä fregattens väg, under seglingen från Straat Sunda, förde mig i grannskapet af den at Darvin sä lockande målade och i geologiskt afseende så intressanta Atoll-gruppen Keeling Islands, beslöt jag att lemna vetenskapsmännen tillfälle att besöka dessa öar och anlöpte dem derföre. Under tvenne dagars uppehäll gjordes utflygter och forskningar i alla rikt-l1c ningar, hvarjemte besättningen försägs med frukterll och förfriskningar samt fregatten fick sitt vattenförräd r I 1 kompletteradt. Vattnet i Batavia anses ej rätt tjenlist för belsan, fastän man på sednare tider anskaftat