Aftonbladet – 28 maj 1853, sida 3

Man , förändrade som oftast kurs, qvadranten tjenstgjorde ungefär som en stekvändare, och hin onde sjelf i egen person skulle ej kunnat logga i sådan sjögäng. Den fjerde natten tilltog stormen betydligt. Korsaren dref vind för våg ibland mist, tjocka och blixtar: det skönaste och hemskaste skådespel man kunde önska gig att sel Masterna svigta, det gnisslar och tjuter i tågverket, som stund för stund lossnår; och när ändan af ett lossnadt, isbarkadt tåg träffer en man i hufvudet, dödar den gom en kanonkula; rodret hoppar af och an på sina gångjern; stöfven dyker ned i djupet, och det brusande vattnet störtar fram lik en grön matta längs hela däcket till skeppets bakstam. Emellanåt tar hafskungen gin tribut: en slup, ett vattenfat, en sjöman. Bakstammen, gom nyss tycktes nå himlen, gänker sig i djupet, och förstäfven höjer sig djerft genom töcknet; man ser nu endast framstammen och dess spetsiga bogspröt. Allt gnisslar, jemrar sig, allt suckar så tungt, jernet rasslar så hemskt emot träverket, det knakar i skeppets alla fogningar, vattnet rusar in i pumpen. Men det är en herrlig syn, sjömannen är lugn. Alltsedan: afresan bar ej kapten Groda lemnat: däcket. Han vill vara den första att upptäcka sitt! Amerika. i I Klockan tu på natten skakades korsaren af. en häftig stöt; den drog sig skälfvande tillbaka, det gnisslade och brakade, och den försvann i hafvets skum, Vid stöten föll mesanmasten ner mot bogsprötet, bogsprötet krosggades, och både mast och bogspröt dragna tillbaka af tågverket föllo ner mot däckets midt, som spillrades. Kapten Groda hoppade till, han stod der och blicksde omkring sig och visste ej om han drömde eller var vaken. Han drömde ej: hans fartyg sjönk, sjönk allt mera rot djupet; ett annat fartyg bade seglat på honom, och det så hastigt, att båda skeppens rår korsade hvarann, och att deras tågverke tragslades och snodde sig sammen, så! alt det ej var möjligt få det åtskiljdt annat. än medelst skarpa yxor. Fruktlösa möda! det andra fartyget började äfvenledes sjunka; båda! två voro snart endast två fot öfver vattenytan oeh en stor del af den sofvande besättningen! å båda fartygen qväfdes af det under däck! häftigt inrusande vattnet. Ut med storbär