Aftonbladet – 26 maj 1853, sida 3

lertid sin kos. Om jag blefve segervinnaren, kapten Groda, hvad skulle jag väl göra med edra kanaljer till matroser? De äro ej värda så mycket som tre pund sterling. Och jag, kapten Surr, hvad skulle jag väl göra med edra strätröfvare till matroser, som Jag inte vill ge två sardiner för?s Vill ni att det skall vara liksom vi aldrig träftate? Får gå.n Eller vill ni hellre? ...x Tala, kapten.n Kapten Groda, jag har någon fördel vid att undan edra och edra landsmäns klor rädda tio engelska skepp, väntade af några kramhandlare inom City. Vill ni höra min vinst, kanhända? Hvar och en af dessa skeppsredare har lofvat mig tusen pund sterling, tjugufemtusen francs enligt er mynträkning, för hvarje fartyg som, eskorteradt, försvaradt eller räddadt af mig, inlöper i god hamn. Jeg förstår, kapten Surr., Ibland alla de oförmodade händelser och olyckor som kunna inträffa, är det ej den minst farliga om mina stackars fartyg skulle råka i edra klor, då jag hade föga hopp om min gratibkation. Skulle-ej ni ä er sida ha några franska fartyg att anbefalla åt min skonsamhet? Jag vill i sådant hänseende ha för dessa samma uppmärksamhet och välvilja som ni torde vilja ha för mina akyddslingar. Men, det är ju en affärs, inföll kapten Groda. rJag ser just inte något skäl hvarför de franska grossörerna skulle neka mig samma vinst för, som ni säger, tio af deras skepp, för hvilka jag skulle ansvara att de kommo i säker hamn. En ganska vacker och vinstgifvande affär. illade kapten Surr, och må lätt låter atföra sig. Hvarje gång som ni möter ett af le tio skepp som äro nämnda på denna lista,