Aftonbladet – 25 maj 1853, sida 3

Pr Till Redaktionen af Aftonbladet! Som Aftonbladet i 24 107, om insändaren minnes rätt, intagit 2:ne utdrag ur Nerikes Allahanda, hvilka röra Strengnäs läroverk, hoppas insändaren, att nedanstäende benäget intages i Aftonbladet. Af en hvar, som utan fördomsfull förkärlek för allt gammalt vet att rättvist uppskatta en nyare tids sträfvanden, hafva Aftonbladet och Svenska Tidpvinsen, äfvensom de landsortstidningar, hvilka understödt dem, gjort sig berättigade till varm erkänsla för deras förenade bemödanden att i tid, så mycket som ordets makt förmär, söka förhindra de reaktionära ätgärder i skolväsendet, som i trots af pedagogisk bäde insigt och erfarenhet skola vara nära för handen. Bland landsortsblad har Nerikes Allahanda JM 35 uppträdt i skolfrägan med en visserligen i stilistiskt afseende temligen klumpig, och till tonen sog omild och ohyfsad, men dock till sitt innehåll savska sann och läsvärd artikel. Insändaren har säledes icke för afsigt att uppträda imot det väsentliga innehållet af nämnda artikel, hvilket han tvärtom ill alla delar gillar; men den oförtjenta bitterhet, hvarmed förf. väljer de lägsta liknelser till belysande af skiloaden mellan lektorerv och skolmagistrar, bör icke lemnas helt och hället oanmärkt af det läoverks lärare, som förf. velat utpeka säsom servilt öjande sig i stoftet vid blotta vinken af en förman. Det kan icke vara okunnighet om verkliga förhällanlet, och det synes nästan vara afvoghet mot persover. som dikterat den förkastelsedom, som uttalas leröfver, att förl. höst 4:de klassen derstädes tilllöts. Om detta ock öfverezsstämde med då varanle Ephori kända tänkesätt och förut gifna samtycke; 4 skedde det dock ingalunda till följe af något maktspråk, hvilket den ädle qch humane förmannen säserligen lika litet velat snvända, som lärarne öd njukt skulle ätlydt det emot lag och öfvertygelse. Det skedde dessutom blott på nägra veckors försök ill följe af pluralitetens egna önskningar och blott i vissa läroämnen; men dä detta arrangement var före1adt med flera olägenheter och resultatet icke motvarade förhoppningarne; ätergick man efter den bestämda tidens förlopp till gamla ordningen, så att k:de .klassen större delen af förra och hela denna ermin varit öppen. Detta borde förf. lika väl känna, iom att den en gäng blet tillsluten. Bör nu detta Strengnäs kollegii förfarande så strängt bedömmas, stt dess medlemmar nu mera skola vara snart sagdt iljelösa marionetter; hvad skall man dä säga om Jarolinska Elementarläroverkets lärare, som först invingo till Kongl. M:t med underd. begäran att fä nrätta detta läroverk helt och hället efter Stockwolmska Elementarskolans norm; men sedan, efter 849 ärs Kongl cirkulär, läto läroverket förblifva nätan oförändradt, sä att det ej äger en enda öppen lass! Var detta äfven en captatio benevolentixe, ett lafviskt kryperi för samme strängt klandrade förnan ? Frägan är ju fri, helst då ins. sjelf besvaar den med ett uppriktigt nej? — Vill förf. vidare nsinuera, att gymuasielärarne vid samma läroverk lärmast före den införda reformen nästan utan unlantag voro likgiltige, och sålunda icke gjorde sin kyldighet; sä är denna beskyllning lika osann, som ränkande. Sä väl ins. sjelf, som de fleste andre, ippbjöd all sin förmäga då, som nu; men Gymna ii-ipstitutionen var afgjordt hindersam och lararnes. emödanden liknade på sätt och vis deras, som stå i eran och trampa. — Slutligen får ins. upplysa, att kilnadena emellan lektorer, och skolmagistrars är, värtemor författarens pästående, ätminstone härstäes de facto, om ej de jure upphäfd ; ty så mänga uf de förre, söm ämnenas beskaffenhet det tilläter, äsa äfven i de nedre klasserne, och tvärtom läsa lere af de sednare äfven uti de högsta klasserne. örhällandet mellan begge rasernas har ock sedan nänga är tillbaks varit så amikalt, att de valda lik. elserna här ätminstone ej finna någon tillämpning ller — — — tacksamhet. Lärare vid Strengnäs Elementar-läroverk. i