Aftonbladet – 24 maj 1853, sida 3

i bokföring ät ynglingen K. W. Cronstrand. Med loford för goda framsteg nämnas: i geometri mekanikus C. G. Zetterberg; i algebra ynglingen K. W. Cronstrand; i konstruktionsritning eleven C. Nordqvist; i perspektiv bildhbuggareeleven C. A. Härdh; i ornamentsritning mälaregesällen S. L. Carlen, bildbuggareeleven I. N. A. Kollberg, snickarearbetaren O. Hansen, eleven A. G. Hallenberg, mälaregesällen C. A. Sjölander, mälarelärlingen CO. J. Molander, skolgossarne A. A. Lindblad och C. W. Forselius och mälarelärlingen H. W. Brummer; i ornamentsmålning mälaregesällerna S. L. Carlen och OC. A. Sjölander; i geometrisk frihandsteckning ynglingen E. S.. Cronstrand; i frihandsteckning fabriksarbetaren J. M. Lindqvist; i arithmetik vagnmakarelärlingen F. V. Sjösteen, eleven J. A. A. Tillberg, skolgossen A. F. Akerholm, fabriksarbetaren J. M. Lindqvist och skolgossen 5. O. Lundström; i bokföring skolgossarne A. F. Äkerholm och A. J. Sandberg, eleverne F. Söderman och E. Carlström, fabriksarbetaren J. M. Lindqvist och eleven C. A. Berg; i modellering ynglingen K. W. Cronstrand. Af den vid tillfället upplöste revisionsberättelsen om direktionens för Svenska Slöjdföreningen förvaltning sistlidet år inhemtades bland annat att utgifterna för året, inberäknadt infriandet af en skuld af 2000 rdr bko, uppgått till 8885 rdr 23 sk. 8 rst. Inkomsterna hade utgjort 8181: 17. 6, och hade direktionen till bestridande af utgifterna alltså funnit sig föranlåten att upptaga ett lån af 1000 rdr, Kvaraf dock vid årets slut funnits qvar en kagsabehållning af 295: 41. 10. Den återstående bristsumman, 704: 6. 2, hade emellertid i det närmaste blifvit betäckt af behållningen utaf den i deita års början af direktionen i Slöjdskolans lokal föranstaltade stora exposition, som lemnat en behållen inkomst at 625 rdr 42 sk. Elevernas antal i föreningens skola hade år 1852 varit 379. Det var 357 år 1851, 319 år 1850 och 287 år 1849. Det har varit i ständigt stigande. Eleverna i slöjdskolan 1852 tillhörde, utom 141 skolgossar och andra som ännu ej bestämt sig för något yrke, 39 yrken, deraf: betjent 1, bildhuggare 13, bleckslagare 2, bryggare 1, byggmästare 4, elever vid technologiska institutet 3, färgare 1, garfrare 2, gipsgjutare 2, glasmästare 2, guldoch silfverarbetare 18, handlande 5, hattmakare 1, matematisk instrumentmakare 4, musikalisk instrumentmakare 2, kakelugnsmakare 1, kautschucksfabrikant 1, kopparslagare 3, korkskärare 1, landtbrukare 2, machinister 4, mechanici 6, murare 24, mälare 50, orgelbyggare 1, pistolsmed 1, plåtslagare 1, porslinsmälare 1, sadelmakare 6, segelsömmare 1, sjömän 2, skomakare 1, smeder 7, snickare 39, tapetserare 6, tepngjutare 1, timmermän 2, trädgärdsmästare 12, vagnmakare 4. — Af dem voro 216 födda i Stockholm och af de öfriga 163 voro 68 födda i landsortsstäderna, 90 på landet och 5 komna l från utrikes ort. I anseende till äldern voro 37 elever från och med 8 till och med 11 är, 83 frän och med 12 till och med 14, 131 från och med 15 till och med 20 är, l 72 från och med 21 till och med 25 är, 42 fr. o. m. 26 t. o. m. 30 år, 10 fr. o. m. 31 t. o. m, 35 är, 4 fr. o. m. 36 t. o. m. 42 är. Uti revisionsberättelsen hade revisorerne fästat föreningens uppmärksamhet på angelägenheten att skaffa slöjdskolan och dess samlingar en fastare lokal än som erhälles genom hyreskontrakt på kortare tider. Ombyte af lokal skulle icke endast medföra betydliga kostnader och mycket besvär för transport och uppsättning af skolans samlingar, utan torde det vid sådana ombyten blifva förenadt med stor svårighet att på lämplig plats finna nya lokaler, som lemnade tillräckligt utrymme och som för öfrigt voro tjenliga för undervisningen. För vinnande af en stadig plats funnos två utvägar: den ena att byra en Jokal på längre tid, hvilket dock icke kunde ske utan bifall från Stockholms stad, som bekostar hyran; den andra att skolan erhölle ett särskildt hus, hvilket revisorerne ansågo vara det förmånligaste. Om Stockholms stad ville äfven för framtiden till omkostuaderna för lokal åt skolan lemna nu årligen anslagne 1400 rdr bko, funnes redan deri en icke obetydlig tillgång för anskaffande af ett särskildt hus åt föreningens skola, uti hvilket då äfven kunde beredas plats fören ständig exposition af bandtverksoch fabriksvaror, hvaraf industrien i hufvudstaden sannolikt skulle tillskyndas stora fördelar. Vid anställda val blefvo skattmästaren åldermannen C. F. Spångberg samt ledamöterne i direktionen snickaremästaren J. P. Rundström, fabrikören L. A. Lamm, målaremästaren J. Wernqvist och bokbindaremästaren A. N. Lundh återvalde, den förstnämnde till skattmästare och de andra till direktionsledamöter. I ledighet efter åldermannen J. Westin valdes dessutom till direktionsledamot snickaremästaren G. Walerms. Vidare valdes till suppleanter: för skattmästaren: klädesfabrikören Reimh. Ramstedt; och för direktionsledamöterne: guldoch silfverarbetaren P. G. Fernlund och klädesfabrikören C. G. Askergren; till revisorer: magister P. A. Siljeström, bokbindaren L. Gagge och sidenfabrikören P. A. Casparson samt till suppleanter för revisorerne: civilnotarien vid Stockholms rådhusrätt P. Öhnell och målaremästaren A. P. Lundberg. ER — Man läser i Jönk Konstnärligt. Uc tili! g källa meddelas från Paris den för svensk konst bedrande och för den enskilda vävskspen glädjande underrättelse, att bland de tafior, som pryda ärets konstexposition derstädes, äfven befinnes en, från drottaing Christinas tid utförd, större historiemälnving af artisten J. Höckert från Jönköpiog. Den utmärkelse konsinäreo sålunda vunnit fär ett ökadt stöd deraf, att icke min 3.a än 2NNAÅ talar hlifvit I Parie rafnagara då Ls