Aftonbladet – 24 maj 1853, sida 3

fråga redan för mer än 200 år sedan sysselsatt regeringen, och att beslut då fattats detinger derefter skulle tillåtas att bygga i sjöns afloppsströmmar vid Stockholm. Vi intaga derföre följande utdrag af ett år 1650 i ämnet fördt rådsprotokoll: Öfverläggning i Kongl. Maj:ts Rådkammare d. 9 Maj 1650 om utvidgandet af Mälarns utlopp. Den 9 Maij voro i Kongl. M:ts Cammar i H. M:ts nehrwaru tillstädes Hr. Feltherren, H. Riks Cavotzleren, H. Gustaff Horn, H. Matthias Soop, H. Åke Axelsson, EH. Erich Rynniogh, H. Knout Posse, H. Fridrieh Stenbock, H. Thure Sparre, H. Sewedh Bäth, H. Åke Ulfsparre. Kongl. M:t proponeradhe huru emädan wattnet mychit tilltager, och giör stor schade på landet kringh Melarn, det stodo att remediera ock kunna gifwas bottne uthläpp. Efter nu i denna Stads strömer mychit är förbygdt, bafwer K. M:t tenkt och befallatt mot wederlagh till egaren låta upprijfwa Pompmakarens huss wijdh Norre Port, sammaledes det der emot stäendes Snörmakare husett som hörer Borgmestaren Nilss Nilsson till. H. Feltherren: Wore en godh sak om detta kundhe remedieras, för den merkl. schade schull alla hafwa som kringh melaren boo; fick her af occasion att movera det hampnerne her i Staden och så mychitt förderfwas. H. Riks Cantzl: Beklagadhe sammaledes den schadhe schier genom wattnets uppfyllandhe, förslogh ett remedium, som kundhe efter handen läta practisera sigh, neml, läta fatta bampnarne mädh dubbell pälningh, säsom bastioner deladhe, Staden kundhe sedan fördelas till wissa bastioner der dhe kunne uthföra det dhe hadhe, ock der mädh bastionerne fylla effter handen. der mädh kundhe man hafwa en så schiön hampn att der nu lågo 50 Skiepp, kundhe hundradhe liggia, sampt wara lika som en defension för Staden. Derpå infordrades Borgmestarne Westernmann och Nils Nilsson. Kongl. M:t Frägade om wore begynt att nedrifwa Pompmakarens huss. Burgmets: Qwarnen är nu nederrijfwen, men sjelfwa husett kan änn inthet rifwas, efter broohufwdhett stär i wegen, och det kan för strömmens strengheet schull inthet rijfwas för änn ner wattnet är mehr uthluppitt. Kongl. M:t: Om ock Borgmestarens huss wore begynt att rijfwas. H:r Knut Posse, Mente nogh wara ner Pompmakarens huss är borta. Borgmest.: Bekiente att hans huuss ock wore till stort hinder, wore wäl tillfreds att det borttogs, dock ttt han finge wederlagh. Sedan hwadh wijdkomme dessa Stadsströmerne beslöts att Pompmakarens buss och qwarn skulle rijfwas neder, Och han der emot få ett annat huss i Staden Östan till, hwilket Cronan schulle kiöpa äth hänom för 2600 R:dr. Sammaledes schulle Borgmest. Nilss Nilssons huss rifvas neder och han få i wederlagh ett stycke af Myntet och 3000 R:dr. Item schulle broehufwudet wijdh Norre malmsstärgh borttagas och uthwidgas. Så ock dhe öfriga strömarne her i Staden wäl upprensas och förwidgas. Och her efter ingen efterlåtas byggia i strömarne. Hvwarföre kom ock på talss att H:r Erich Gyllenst. schulle gifwas en annan plats, och inthet byggia pa Stäckholmen. E. M:t föreslogh att ock Teljegrafwen schulle yppas, Befallandes Landshöfdingen H:r Swante Sparre resa dijt mädh Ingenieuren att besichuiga orten, och giöra der öfver ett förslagh, huru werket bäst kundhe sättias i werkett och fullbordas. Det wore twenne förslagh att detta giöra, 1. mädh Soldater. 2. att läta förtinga werkett. K. M:t sampt H. R. Cantzlerea woro i den meniogen att bättre vore mädh förtingningen, efter der widh kundhe detta mädh minste beswär och snart förrättas. Kongl. M:t. Om icke Telie Grafwen schulle schadha denna staden. H. Riks Caotzl. Inthet eliest utan der dhe finge läf segla mädh lastgods uhr Melaren och till Nikiöping eller andra Siöstäder. Der igenom schulle fuller denna Staden lijda en stor schada, eftersom man seer hwadh det hatwer hulpitt att Norlands Commercierne äre dragne på denne Staden.