Aftonbladet – 17 maj 1853, sida 2

MUSIK. Pingstaftons-konsertea till förmån för Artisternas och Litteratörernas pensionskassa, i Clara kyrka, var rätt talrikt besökt. Programmet innehöll, jemte åtskilliga smärre partier, äfven större och helgjutna saker. Häribland nämna vi först Haydns herrliga sång Lifvets sköna tanke,, den m:lle Mickal sjöng med särdeles rent och ädelt föredrag, hvilket ock kan sägas om hennes utförande af de små melodierna Sarons blomster och Julsångens, bland hvilka i synnerhet den första är utmärkt vacker. Den sällan hörda violinromansen af Beethoven (G dur) återgafs med en särdeles artistisk uppfattning af hr DAubert; registraturen i hr Foronis orgelackompagnerent röjde den insigtsfulle kännaren af instrumentaleffekter. Äfven hr Arnold d. ö:s vackra och i ädel styl hållna Adagio för obligatvioloncell med orgel, i hvars utförande hr Arnold d,y. fördelaktigt utmärkte sig, hördes med mycket intresse. Deremot ville Larghettosatsen ur den Boccheriniska violinqvintetten i sitt detacherade skick icke taga sig riktigt väl ut. Äfven dei sig sjelfva förträffliga hymnerna af Grauer och Benecken samt isynnerhet Voglers Hosiauna göra icke i goloföredrag samma verkan som i qvartett eller kör. Ett nummer af serdeles intresse var den Bachska koralen (ur passionsmusiken), med sina djerfva, romantiska harmonier, sin egna, mästerliga stämföring: Utom de smärre intressanta orgelpjeserna af Händel och Emanuel Bach (utförda af hr G. Mankell); nämna vi den ypperliga fugan af Händel och förnämligast den stora fantagien för fyra händer af Mozart, aftonens glanspunkt. Den är från Mozarts sista lefnadsår samt utan tvifvel att räkna bland hans yppersta ingstrumentalverk. Här upphör fugan att vara ett blott kontrapunktiskt konststycke: i dess rika former arbetar ett dramatiskt lif, hvars tragiska karakter, uttalad redan i de första ackorderna, mildras genom det älskliga andantet, för att i finalet genom en ständigt stegrad figuration, igenom de djerfvaste harmiönihvältningar framila till en af de mest storartade katastrofer, Isom i toner varit skildrad. Fantasien utfördes förträffligt af vår utmärkte orgelvirtuos hr IG. Mankell samt, en värdig elev af honom, hr Beyer. FERSURSAMIR RARE ner RIsARA