Aftonbladet – 13 maj 1853, sida 2

uttala den mening, att bräavinet är en vara som förstör menniskors helsa, förminskar deras arbetskraf: och förkortar deras lif, som utplånar deras ädlare känslor, förmörkar begreppen om rätt och pligt, upplöser familjebaaden och förorsakar en mängl af brott; som nedsänker otaliga, säväl enskilda personer, som hela familjer i fattigdom och elände, och ärligen adrager landet stora förluster. På samma gäng vi hafva näden inför Eders Kong! Maj:t framlågga denna vår mening, om hvars sanning vi alla äro öfvertygade, bönfalia vi i underdänighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid nu instunåande riksdag för Rikets Ständer föreslå sådana förändringar i lagstiftaingen för tillverkningen och försäljningen af spirituösa drycker, att förbrukningen af desamma sä vidt möjligt är inskränkes. — — Vid den af oss i bladet för den 9 dennes meddelade underrättelse om borgmästarevalet i Upsala få vi härmed göra det rättande tillägg, att alla de sökande erhöllo flera eller färre röster, samt dessutom professor Juel, som icke var sökande. — I Melmö Snällpost läses: Lucds Missionssällskap hade sitt ärsmöte sistl. måndag. Man hade väntat, att hr Elgquist då skulle på nägot sätt lätit höra af sig, men han höll sig undap den dagen bäde från mötet och från staden. Han lärer icke kunna tillfredsställande reda sig ifrån sina anklagelser mot missionsstyrelsen och har i samtal med olika personer visat en förlägenhet och tvetalan, liksom han synes helst vilja vara ifrän all förklaring, hvilket tyckes bäst bevisa, att hans sak stär på klena fötter. — Man har sannerligen skäl att betvifla, det nuvarande chefen för ekklesiastikdepartementet alltid skulle söka följa gällande befordringslagara. Så yttrar sig den moderata Hernösandsposten i anledning af de sednaste pastoratstillsättningarne, och sådan är grundtonen i flera till oss insända uppsatser, äfvensom i åtskilliga iandsortstidningar som yttrat sig i detta ämne. Sednast hitkomna nummer af Hernösandsposten innehåller, dels i en längre uppsats af redaktionen, dels i en insänd artikel, åtskilliga anmärkningar öfver sednare tidens pastoratstillsättningar, hvarur vi göra några utdrag. Om utnämningen till kyrkoherde i Hedemora ha vi i gårdagsbladet anfört Hernösandspostens belysning. Äfven tillsättningen af pastor i Sunne pastorat har i orten vtilldragit sig en ovanlig och välförtjent uppmärksamhet. En extra sökande, regementspastor: Delin, blet här den lycklige, hvarvid en på förslagsrum uppförd person; som v,erhållit enhällig kallelses af församlingen och var sin medtäflare öfverlägsen både i tjenstår och lärdomsmeriter, förbigicks, nemligen skolkollegan magister Weider. De öfriga sökande bevisas ock ha varit hr Delin i förtjenster öfverlägsna och hr Delin anses sålunda af Hernösandsposten på goda skäl såsom ,den minst meriterade af alla sökandernen. Hernösandsposten yttrar härom bland annat: Biand de ä förslaget uppförde hade mag. Weider erhällit enhällig kallelse. Vid jemförelsen: af hans och pastor Delins meriter visar sig, att de väl hafva samma pastoral-examensbetyg (adprobatur), men att Weider framför sin medtäflare har att äberopa ett tjenstår mera, den filosofiska graden, som, huru ofull komlig kunskapsmätare den än mä vara, dock likväl, när allt öfrigt mellan sökande är lika, icke torde böra lemnas utan allt afseende, samt slutligen församlingens enhälliga kallelse (en omständighet, som, vi veta icke hvarföre, af Sv. Eckl. Tidn. blifvit förbigången, dä den deremot af samma tidning noggrannt framhälles vid meddelandet af hr Timelins utnämdande till kyrkoherde i Röke och Torups församlingar, ehuru den yngste och minst meriterade af de ä förslaget uppförde). På denna sista omständighet fåsta vi så mycket större vigt, som Konung Oscar, icke utan goda grunder, vid början af sin regering tycktes följa densawma säsom ledning vid sina utnämningar, gågon gäng ätven dä när sökandernes meriter icke i allt voro hvarannan lika, — — — — — — ; För oss visar sig säledes intet rimligt skäl, hvar. före den förr följda grundsatsen vid tillsättningen af regala pastorater i ifrägavsrande fall skulle blifva äsi dosatt. Men statsrädet Reuterdahl är ju sjelf prest och har handhaft själavärd? Han är ju dessutom en utmärkt forskare i kyrkans häfder? Vi beklaga djupt vär svenska kyrkas tillstånd, om såväl hans lärda forskningar som hans presterliga erfarenhet skulle hafva lärt honom, att församlingarnes kallelse, sedd från synpunkten af Guds ord och kristelig sedvänja, äro utan betydelse och värde.r Uti en till Hernösaändsposten insänd artikel yttras i samma ämne: : Befordrivgssystemet är onekligen ett bland de yppersta medlen i en styrelses hand att iadministrationens alla särskilda grenar sprida den anda af rättvisa, sjelfständighet och aktning för lagarne, som för bvarje embetsman är det vackraste attribut på duglighet i stätens tjenst. Under ett rättvist och för alla konsiderationer . oåtkomligt befordringssystem uppnår också embetsmanna-dugligheten liksom folkets förtroende till administrationen en eljest saknad höjd. Det är derföre hvarje embetsman och hvarje patriotiskt sinnad man inom befordringens omkrets med smärta och oro bemärker hvarje afsteg frän rättvisäns föreskrifter. i Säsom ett sådant betänkligt afsteg mäste också i hög grad betraktas den nyligen skedda tillsättningen af Sunne pastorat, som blifvit; med förbigående af mera meriterade, bortgifret (skänkt) åt regementspastor Delin... Denne mä nu. — hvad insändaren ej känner. vara eller icke vara en. duglig och utmärkt prestman; sä stär i allt fall fast, att denna utnämning innebär en uppenbar prejudice mot ätminstone en af de sökande, skolläraren P, J. Weider, hvilken i tjensteär och lärdomsgrad ligger vida öfver hr Delin och dessutom hade församlingens (med undantag af en enda röst) enhälliga kallelse. Den hr Weider tillfogade orättvisa har också rätteligen uppväckt en här i orten allmän ovilja, den förorättades oftast enda upprättelse. Oviljan har ökats af den qvasi officiella Ecklesiastik-tidningens genomskinligt partiska förtigande af hr Weiders grad samt hans ätnjutne kalelse, allt omständigheter, som eljest ej pläga förbi säs. Genom ifrägavarande utnämning har styrelsen firat H. M. Konungens tillfrisknande på ett sätt, föga motsvarande det, hvarpä folket uttryckt sin glädje öf.. ver den lyckliga tilldragelsen; och skola slika beforeve CERT IEENASAANENAENETREAER En morgon kom man också att säga mig att herr William Meredith önskade af mig ett