0 Juli 1851, åtföljdt af en inledning, hvarsenom insändaren synes åsyfta att på denna ägga en afgörande vigt, såsom had a Det är 035 icke oväntadt, ait man från detta all vill åberopa nämnde sköfvelse såsom en na, under hvars förebärande man kunde ifva sig utseende att just strida för ständeras egna önskningar, när man i sjelfva veret med all sin krafi endast bekämpar och notarbetar dem. Huru nämnde skrifvelse tillom är väl bekant för dem, som hafva någon ännedorma om operat! onerna inom ekonomitskottet vid den sista riksdagen; och vi kunna cke annat än beklaga den bristande uppnärksamhet hos borgareoch bondestånden, om läto narra sig att falla i den skickligt Itlagda snaran. Också hafva vi höri mer än n ledamot af dessa ständ efteråt ångra, att an med sin röst biträdt förslaget. Att skrifrelsen gick igenom hos ridderskapet och adeln san endast förklaras deraf, att man hade den äl beräknade klokheten att uppskjuta försla sets framdragande i ljuset, till dess presidenen v. Hartmansdorff, hvilken i läroverksfråsorna under de sednareriksdagarne alltid stått Då framskridandets sida, redan hade lemnat 1iksdagen för att anträda en utrikes resa, och ill en tidpunkt då endast några få ledamöter innu funnos qvar på riddarhuset. Emellertid innebär skrifvelsen, äfven sådan len genom ett slags öfverraskning blef hos. ständerna genomdrifven, uti sin slutmening endast uttrycket af en anhållan: att genom len blifvande nådiga skolordningen tillfälte må för dem, hvilkas målsmän det önska, varda beredt att i latinska språket så tidigt njuta undervisning, att denna må verkligt kunna utöfva sin åsyftade, för hela bildningen grundläggande inAlytelsens Det är klart, att man uti denna fras, ill följe af dess obestämda och sväfvande beskaffenhet, kan inlägga litet eller mycket, allt efter behag eller alit efter det olika begrepp man gör sig om den der åsyftade, för hela bildningen grundläggande inflytelsens, som undervisningen i latinet förmenas ega. Men bvad som aldrig, genom hvilken hårdragning som helst, kan framtvingas ur dessa ord, är någon begäran om de bäda bildningsliniernas afsgöndring från hvarandra eller något återtagande af ständernas förut så bestämdt uttalade önskningar om deras förening. För öfrigt är här blott på ekonomiutskottets väg en obestämd anhållan uttalad, då deremot vid föregående riksdag, på statsutskottets väg, vid beviljandet af nya anslag ständerna såsom grund och vilkor för dessa anslag uttryckligen beslutade, att ,ifrån och med den dag, då den nya aflöningsstaten träder i verkställighet, skall vid hvart särskildt elementarläroverk meddelas så fullständig undervisning i de till allmän medborgerlig bildning hörande ämnen, som läroverkets omfång medgifvern. Ati ät 1851 års skrifvelse gifva en tydning. gom på något sätt kunde strida emot detta 1848 års beslut, lärer icke låta sig göra, så länge icke detta beslut först blifvit af ständerna sjelfva formligen återkalladt. E Det fina, för att icke säga listiga, uti den ifrågavarande skri!velsen ligger likväl icke så mycket uu den deruti af ständerna formligen utiryckta auhällan, som fastmera uti den af ekonomiutskottet föreslagna motiveringen derför, och vi återkomma derull i sammanhang med redogörelsen för ständernas öfriga beslut i denna fräga. RA r — Landsortepresten börjar nu äfven me och mer att sysselsätta sig med skolfrågan. Vi hafva redan i förra veckan meddelat våra läsare en utförligare artikel i detia ämne ur Westmanlands läns Tidning, instämmande i de åsigter vi sjelfve uttalat. I samma riktning yttra sig äfven alla andra landsortstidningar, af hvilka vi hittills funnit frågan vidrörd. Vi vilja omnämna ett par af de med sednaste post hit ankomna. Tidning för Fahlu Län och Stad instärmaroer med Westmanlands Tidning, fäster uppmärksamhet derpå, att Aftonbladet och Svenska Tidningen i denna fråga uitala sig i fullkomligaste öfverensstämmelse, och tillägger att å andra sidan i hela riket icke funnits eller finnes en enda tidning, som förordat återgången till den gamla inrättningen,. — Samma tidning hade redan i en föregående artikel instämt med Aftonbladet, och vi finna nämnde artikel nu äfven upptagen af Nya WermlandsTidningen. i Skarpare äns alla andra yttrar sig Nerikes Allehanda, såsom bekant är utgifvet i Örebro, hvars reformerade läroverk åtnjuter ett stort anseende, men der rektor och lärare haft så många strider att utstå med den förre biskopen i Strengnäs (numera erkebiskopen), innan det tillåtits dem -awt införa de förbättringar, som de ansett vara af bebofvet högt påkallade. Tidningen fäster sig först vid statsrådet Reuterdahls val af rektor Annerstedi i Upsala till sin sakkunnige rådgifvare i detta ämne, klandrar det sätt, hvarpå man vid ordnandet af läroverket i Upsala kringgått den kungliga befallningen att göra de olika skolorna till ett enda läroverk, utom hvad ett par af de lägsta klasserna beträffar, och påminner ora det öfverdrifvet stora antal af lärare och jemförelsevis dryga anslag, som till följe häraf blifvit beviljade för Upsala katedralskola, som icke kunnat såtnöja sig med mindre än 21 lärare, bland hvilka ingen aflönad med mindre än. 600 rdr bko; då t. ex. det lika, om icke mera besökta läroverket i Örebro kan och måste hjelpa sig med inalles 14 lärare, af hvilka 2:ne med 400 och 3:ne med blott 240 rdr i lön eller arfvoden, o. 8. Vv— Af hvad artikeln 5: TENNESSEE ASTNRRAIO NN ITS NNE AE