Aftonbladet – 7 maj 1853, sida 3

Ide, skulle här bli annat life. Jag tror det ock; ty när manfästersina ögon påde sträckor af: den: yppigastey bördigaste. jordy. der allt hvad som någonstädes i verlden kan växa, från det ädlaste till det allmännaste, kunde odlas, men som nu ligga alldeles obegagnade, öfverlåtna åt en vild, naturlig frihet; så måste man beklaga, att så litet gagn skördas af ett land, som naturens :Herre prydt till-ett af: de sällaste, de skönaste paradis på jorden. Efter att trött och uppgifven hafva återkommit till Lillo, redo vi genom en gudomligt berrlig trakt tillden lilla staden Nacarlsn, derifrån vi ärnade oss tillbaka till S:ta Cruz, hvarest under denna kroktur vår bancavhede väntat. Hunna fram underrättades vi om att der visserligen vore en väg till S:ta Cruz, men att den dels vår utomordentligt besvär. lig och dålig, dels ej alldeles säker för ogerningsmän — hvilka temligen talrika ostraffade råna och mörda i dessa trakter — hvarföre man rådde oss att: återvända till Lillo och derifrån begifva oss en omväg till S:ta Megdes lena och sedan till S:ta Cruz... Som vi emellertid ej kunde få hästar på flera tiromars itid och det blef skumt innan. de framkommo, beslöto vi att qvarstanna. öfver natten hos fa d. gubernadorcillon, hvilket dessutom skänkte oss nöjet af att årkåda en katolsk begrafning, med alla dess ljus, sånger, signerier med rökelser och hostian, knäfall. och processioner genom hela staden. Morgonen derpå fortsatte vi .den .oss anvisade turen; genom låglandet öfver ; Magdalena soch anlände vid middagstiden till S:ta Cruz. (Forts.)