Aftonbladet – 7 maj 1853, sida 2

R—rrrrvrvmm——— — —X—-Å-:-H7Zzw—-—-:-—. xzz 7x—— — LL så fullt, hvarest känslorna och tankekraften så inlullas i lugn och ro, hvarest en frånvaro af ansträngning utmärker allt, der är det just gom blind auktoritetstro och undergifvenhet för beqväma och på de yttre sinnena imponerande former lättast skola rotfästa sig, och när man ser den ifver, den känsla, ja äfven stundom den brinnande öfvertygelse, som uttalar sig i fullgörandet af. dessa yttre reglor och åthäfvor, tycker man, att det vore synd att rubba något. deraf, och man vore nästan fördig att ömska sig sjelf något af denna entusiäsm, som, om den än ofta endast är vanang och fördomens, likväl äfven. ofta tyckes hafva vuxit ut till instinktems och hjertats. Till följe af.de anvismingar vår välvillige s:hor Memeji gaf mig — doktor Kinberg hade från S:ta Cruz tagit vägen vesterut till Los Banjos — styrdes kosan nästa dag till den snart vidtagande bergstrakten. Det var en gudomligt vacker men ytterst besvärlig väg. Det nyss slutade: regnet hade uppblött den till den grad, att vära små raen naggande goda hästar, hvilkas hela yttre lifligt påminde om de välkända svenska bond. kamparne, flera gånger fastnade i smörjan och endast med stor svårighet -derur kunde uppryckas. Annars befunno vi oas än i djupet af. de mest romantiska dalar. der öfver den rasslande floden höga och föga stadiga bambubryggor djerft bågade sig, än på toppen af de mest svindlande höjder, hvarifrån ögat skådar ut öfver den vildt omvexlande nejden. Långsamt men: säkert fram. skredo vi till den lilla köpingen Cavinti, se.