tor, en samling korgossar i sina kåpor, med sina klockor och: rökelsekar, samt några -soldater i full-mundering. Det är en vhelig faders, gom återvänder från kyrkan, der han läst nägra latinska sentenser och låtit pojkarne bvifta rökelse under sin kaftan, gjort sina knäfall och -gifvit sina osculationer. Kyrkoklockor: klämta -entonigts-folket-fallerpå : knä på torg ech gator, der hän far fram, ja längst in i husen, och till och med högvakten, som hanjust.nu passerar, knäböjer, och officeren fäller sin värja. Allt är tillbedjan och ödmjukhet. O! de prelaterna, huru väl de förstått att slå folken i sina fjettrar, och binda blacken om den fria anden, att de måtte väl kunna leda den efter sin vilja! Men jag nämnde blacken. Här står jag just helt nära invid en samling af lekamligt fängslade, förbrytare, som arbeta på gatorna med sopning och vägförbättring. Man stöter allestädes på dem i Manila, gubbar fastkedjade vid späda gossar, kraftfulla män med atletiska former fastlästa vid utmerglade benrangel, i hvilkas drag sjukdom, elände, förtviflan och döden stå att läsa. Det är en ruskig syn, som visserligen vittnar om att rättvisan är vaken och straffande, men också att mängden af prester och munkar och all den helighet, de utbreda omkring sig, icke i någon mån förmått att minska brottsligheten. (Forts. följer.) ———AXtt—A