Aftonbladet – 2 maj 1853, sida 2

balkonglikt utskjutande, husen mörka och dystra. Der fanns intet lif, ingen handel och rörelse; få offentliga förlustelseställen, hvarifrån någon fröjd och glam hördes; allt bar en prägel af tyst värdighet och stilla tillbakadragenhet. På många ställen upptogos hela gator af kloster och andra religiösa institutioner, meddelande äfven åt det hela sin hemlighetsfullhet. En stor mängd kyrkor inneslötos inom murarne, alla fyllda af dyrbarheter och strålande af katolsk ögonfägnad. Hufvudplatsen -— en vanlig fyrkant — upptogs på ena sidan af rådhuset, en gammal grå och vördnadsvärd byggnad. Midt emot densamma låg guvernörens palats, nyrepareradt och ståtligt, bevakadt af en stark militärafdelning. Fasaden fyllde katedralen, ett stort majestötiskt tempel, särdeles märkvärdigt för sina många vidlyftiga sidokapell; hvaraf hvart och ett väl kunde vara en egen kyrka. Bland publika byggnader märktes dessutom tullhuset, banken, regeringsbyråerna, fängelset m. mo. korteligen allt hvad man i allmänhet kan vänta sig i en stor hufvudstad. Gick man utom portarne, murarne, vallarne och grafvarne, hvilka åt Manila med dess väldiga kanoner och skildtvakter gifva ett så fast och strängt utseende, befann man sig på den så kallade calzadan, den af alla,-spanjorer och tagaler (så kallas här infödingarne) lidelsefullt besökta promenadplatsen. När dagens solhetta började minskas och qvällens svalka: efterträdde den brännande hettan, sågs: Ihär ej blott Manilas pvackra verld beqvämIligt promenerande i sina yppiga vagnar, hvar de sträckte sig, iklädde den lättaste sommardrögt, och damerna nästan alltid utan hufvudbetäckning, utan äfven den öfriga plebs a! alla stånd och vilkor trängde här om hvar; andra, alla lika ifrigt sökande aftonens behagliga kyla. Der uppträdde de i all sin ledighet och naturliga behag, der svängde de sig :li aina mest lysande, efter klimatet så väl af. : passade drägter, och der förlustade de sig; än Imed promenerande, än med åhörande af musik. Truppernas öfningsoch paradplats läg