Aftonbladet – 2 maj 1853, sida 2

.onen, som här mesta rörelsen, mesta glädjen uppenbarar sig. Då ser man åkande, gående om hvarandra i täta skaror röra sig i ljuset, som utströmmar ur de välordnade butikerna, och då tycker man sig i en hast förflyttad ill det gamla Europa, om man blott kunde sluta ögonen till för de ovana menniskoge. stalterna med deras bruna anleten och egena lomliga drägter, samt öronen för den tagalska, som mera än spanska klingar emot en. Län. gre bort är marknaden med dess hopar af gyllne frukter af en obeskriflig mångfald och outsägligt njutningsfull natur, af råvaror af alla slag och förnödenhetsartiklar af alla fors mer. En beskrifning på en stad är det tråkigaste man kan läsa. Jag vet det och anklagar mig med rätta för att nog många gånger hafva gjort mig skyldig till en dylik anmärkning från din sida. Du har deri således ett skäl, bvarföre jag ej längre ledsagar dig i Binondos gator, genom dess bodar, hus, platser och kyrkor, Något egendomligt finnes der, det är sannt. Gatorna äro krångliga och trånga, busen små och för det mesta tillslutna af tröjalousier, som ej öppnas utåt eller inåt utan skjutas åt sidorna, och der de små rutorna utgörag af snäckskal, bodarne sakna den i våra städer vanliga rymligheten och varornas eleganta exposition, de offentliga platserna äro små och fyllda af skräp, kyrkorna lika alla dylika, hvarmed man är van i katolska lärder. Men du torde inse, att du ej gör någon förlust, då jag ej finner för a att bjuda dig på en detaljbeskrifning af allt detta. Om befolkningen torde jag deremot böra yttra några ord, Man torde göra rättast att indela den i fem slag: europeer, spanjorer, mestizer, tagaler och andra. Hvad jag kowmer att anföra, torde rättvisa denna indej. Ning. : , Å De europeer, som icke äro spanjorer och som bosatt sig i Manila, stå till koloniens her. car, spanjorerna, i ett sådant förhållande, att de mäste anse sig skiljda från dem. För d:.t mesta drifvande handelseller fakriksrörelse,