RÅTTEGÅNGSoch POLISSAEER. På rädstufvurättens sjette afdelning förehades sistl. thorsdag en frän öfverstäthällareembetet remitterad ransakniog angående förre artilleristen Johan Åberg, hvilken blifvit af kyrkovaktsren Höglund angifven att hafva sistl. längfredag under högmessogudstjensten i Ladugärdslands kyrka i sä mätto oskickligt sig förhällit, som han kommit drucken i kyrkan, derstädes vistats med betäckt hufvud samt under sorl och o!jud fiera gänger stött med en käpp i golfvet, hvarigenom gudstjensten blifvit störd, så att Högluad omsider funnit sig föranlåten utvisa Åberg ur kyrkan. I närvaro af allmän äklagare, stadsfiskalen de Berg, företogs mälet, dervid Åberg, med bestridande af angifvelsen, förmenade densamma hafva tillkommit af nägot misstag, förmodligen derföre att då han vid andra psalmens afsjungande ställt sig bredvid en främmande herre och läsande i dennes psalmbok, efter sin vana sjungit nägot högt, särdeles som han tyckt att psalmen varit mycket rörande, den främmande hersn, troligtvis generad af hans röst, vändt sig från Åberg, som derpå genast blifvit ur kyrkan utiedd. Han hade ock fatt anledning tro, att till det obehag, som med honom inträftat, icke i ringa män bidragit den omständigheten, att han varit sämre klädd nu än eljest dä han plågade besöka Guds hus. Som nägon bevisning hvarken af åklagaren eller ä angifvarens sida äberopades eller ens förmenades kunna finnas att tiligå, blef Åberg, genom afkunnadt utslag, frän angifvelsen frikänd. — Tillsyningsmannen Eric Eriesson hade anmält, att arbetskarlen Carl Eric Lindberg, som under de sistförflutoa dagarne varit illamäende och legat på en höskulie uti egendomen N:o 24 vid Lutterns gränd, förliden natt af drängen Carl Sigfrid Möller funnits liggande död å gärden nedanför en öppning till ifrägavarande höskuile, och förmodas Lindberg hafva, i yrsel, af väda fallit ut genom gluggen till höskullen, med hufvudet före, ned på gärden, och derigenom ljutit döden. Vid i dag hället polisförhör upplystes, att Lindberg, hvilken tillfälligtvis nägon tid varit anställd hos entreprenören Alin, boende i nämnde egendom, för att biträda med gaturenhällning, i fiera dagar legat sjuk ä höskullen utsn att Alin eller dess tillsynmngsman föranstaltat-om Lindbergs forslande till sjukhuset. Hr polismästaren gaf tillsyningsmannen Ericsson en allvarlig tillrättavisning derföre att han lätit en sjuk person under nu rädande svära väderlek ligga ä en höskulle utan tillsyn. Det förordnades att liket skulle undergå medicolegal obduktion. — I går qväll observerades af poliskonstaplar ai en mansperson läg.sofvande i:en rännsten uti Götgatsbacken, och bevakades af sin hund — en dogg. Dä konstaplarae sökte uppresa den synbarligen i öfverlastadt tillständ varande personen, rusade hunden emot konstaplarne, bet dem och sönderslet deras kläder. En jernbärare, som biträdde med den rusige personens afförande till häkte, blef äfven biten. Väl ickomne ä vaktkontoret zusade hunden upp på öfverkonstapeln Danielsson och bet honom i hakan. Den rusige personen som befanns vara bokhäliaren G. W. S. fördes-till sin. bostad och kallades att i dag inställa sig till polisförbör, men kom icke tillstädes, krarföre bar tillsom onsdag skulle ytterligare kallas vid vite af 6 rår 32 sk. bko. — I gär e. m. hade arbetskarlen Robert Sundholm inkommit uti den sä ksllade vaktstugan vid jernväsen och börjat gyckla med portvakten Grönbolms huotru, hvilken vid tillfället varit i rusigt tillständ. Mannen Grönholm blef ond och sökte köra ut Sundholm, men oaktadt jernbäraren Lindberg biträdde honom, lyckades det ej. Jernbärarne Eric Selin och Gustaf Andersson hade dä tillkommit och handlöst kastat Sundholm så väldsamt utföre trappan att han ifbröt ena benet och mäste till lasarettet afföras. Vid i dag hället polistörhör, dervid flere vid tillfället närvarande jernbärare hördes säsom vittnen, upplystes att Selin och Andersson verkligen äro de som föröfvat dädet; De tilltalade sökte göra troligt att Sundholm sjelf varit orsaken till olyckan, men vittnena intygade bestämdt att Selin och Andersson zastat Sundholm utför trappan. Mälet remitterades